Syfte: Projektets syfte är att undersöka vilka bilder som Sportbladet målar upp av fotbollsspelaren Zlatan IbrahimovicMetod: Netnografi och kritisk diskursanalys

Teori: Existentiell hermeneutik och kritisk diskursanalys

Resultat: Bilden av Zlatan Ibrahimovic målas upp av journalisten som i sin tur blir påverkad av läsare som skriver kommentarer till artiklarna

Syfte:              Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska utformning av svenska barnprogram som har målet att vara lärande, för att se på vilket sätt man skapar mening och vilka strategier man använder för att göra programmen intressanta. Målet är att identifiera olika metoder och reflektera över på vilket sätt metoderna förmedlar programmens budskap. 

Metod:           Vi har utfört en kvalitativ analys av tre olika barnprogram utifrån filmteori och semiotik.

Resultat:           Vi har kommit fram till att olika program använder skilda metoder för att förmedla sitt budskap. Metoderna skiljer sig åt beroende på vilken målgrupp man riktar sig, vad man har för intentioner med programmet och vad programmet handlar om. 

Hur gestaltas sanningsanspråket i mockumentärer i förhållande till dokumentärer? Denna uppsats tjänar till att undersöka hur/om ungdomar i 15 och 16 års ålder är kapabla att se skillnad på mockumentärfilm och dokumentärfilm.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka reklamvärldens konstruktion av lycka samt att undersöka om det finns eventuella skillnader i den manliga respektive kvinnliga "lyckokonstruktionen"

BakgrundJag har fått i uppdrag av Sapa Profiler AB att ta fram konkreta förslag på hur de skulle kunna använda sig av sociala medier i sitt varumärkesbyggande.SyfteGe Sapa Profiler AB konkreta åtgärder på hur de kan använda sociala medier i sitt varumärkesbyggande.MetodJag har använt mig av kvalitativa intervjuer, benchmarking, netnografi och dokumentanalyser av Sapa Profiler AB:s eget material.ResultatJag har gett olika förslag på hur Sapa Profiler AB kan använda sig av sociala medier för att stärka sitt varumärke.

Digital media are widely talked about as a democratising force. As internet access proliferates, it is implied, structural constraints will dissolve and bring greater equality - if not instantly, but gradually as today's youth, the digital generation, come of age and agents of the old, non-digital order pass away. Thus, the alleged boundlessness of digital media is thought of as somehow having unbound young people from the larger social structure of power relations. Drawing on the ideas of Pierre Bourdieu, the present article examines the significance of social class for the ways in which young Swedish men perceive, interpret and make use of digital media in their everyday lives. The results suggest that class, through the workings of habitus, shapes the young men's approaches to education, leisure and the future, which, in turn, tend to generate divergent readings of digital media. Those who are privileged in terms of cultural and economic capital think and make use of digital media in compliance with the perceived moral order of digital goods and practices as instituted and imposed by the educational system, for example, whereas those disprivileged in this respect, although recognising the dominant scheme of classification and valuation of such goods and practices, tend to use them in ways that are at odds with it, thereby contributing to the workings of symbolic violence, i.e. to their own subordination.

The topic of this paper belongs to the history and sociology of innovation, or what Joseph A. Schumpeter called ’the carrying out of new combinations’: to do new things, or the same things differently, by combining ’materials and forces within our reach’ in a new way. The question addressed has been surprisingly little explored in the literature: How are staged demonstrations used in the creation of technical standards? The paper attends to this question by discussing the (re)production of demonstrations in the context of what in the 1980s and early 1990s was publicly reported upon as a ’war’ or ’battle’ over which technical standards should ultimately carry future ’high definition television’ (HDTV) and its market(s). The author tells a story of the circumstances of a particular demonstration: the HD-Divine demonstration at the International Broadcasting Convention in Amsterdam in 1992, planned to demonstrate that digital HDTV was technologically feasible over conventional television networks. Based upon the story of HD-Divine, it is suggested that demonstrations are good points of departures for analyzing how new as well as old combinations are linguistically (re)named, categorized and publicly visualized in attempts to define, control, extend or destroy particular types of interactions and relations.

Nyhetsrapporteringen efter flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004, skapade stor uppmärksamhet i svenska nyhetsmedier. Denna studie utgår från Helsingborgs Dagblad och Hallands Nyheters nyhetsrapportering, under 12 dagar i akutfasen. Sammanlagt analyseras 20 artiklar i dessa tidningar, utifrån genren nyhetsartiklar. Med hjälp av främst en kvantitativ innehållsanalys, studeras vilka teman, aktörer och källor samt vilken roll medierna intar. I resultatdelen jämförs studien med den senaste forskningen inom ämnesområdet, av Maria Jonsson från 2005, studien Flodvågskatastrofen i svensk nyhetspress. I slutsatserna av studien redovisas resultatet av studien utifrån dagordningsteorin och diskussioner i relation till nyhetsvärdering och medielogik.

I studien framkommer att det finns sammanlagt 14 olika kategorier av teman, 53 aktörer samt 43 källor, i Helsingborgs Dagblad och Hallands Nyheter. Medierna i samhället anses ha två huvudsakliga funktioner, att informera och granska. Den dominerande rollen utgörs av den informerande journalistiken. I resultat- och slutsats jämförs likheter och skillnader mellan dessa lokala tidningars rapportering och dessa regionala tidningars rapportering. Det framgår att dessa lokala tidningar använder sig av snabba, inkorrekta eller anonyma källor, i mindre utsträckning än dessa regionala tidningar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en så kallad “vänstervridning” i Sveriges televisions nyhetsprogram. Det vill säga en favorisering av vänstern gentemot högern. Detta genom att undersöka nyhetsrapporteringen, i Rapport och Aktuellt, av i förväg valda ämnen.

Syfte: Att undersöka om unga vuxna kan se tendenser av politisk orientering i både  ledaren och allmänna nyheter hos två stora svenska dagstidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. 

Metod: Denna studie har till största del tillämpat kvalitativ metod, med empirisk insamlingen genom fokusgrupper .

Resultat:Majoriteten av studiens informanter kunde se politisk tendens när artiklarna kom från en röd tidning, i studiens fall Aftonbladet men inte från en blå tidning, i studiens fall Svenska Dagbladet, där majoriteten tyckte att texterna var ”neutrala”. 

Endast 10 av 20 informanter visste vilken bakomliggande politisk ideologi svenska dagstidningar har. Ett mycket lågt resultat eftersom undersökningen behandlade några av Sveriges största tidningar.

Syfte: Att analysera hur Aftonbladet använde olika strategier och retoriska begrepp under rapporteringen av svininfluensan, samt hur mediers makt kan beskrivas utifrån Foucaults teori. Teori: Medieretorik, encoding/decoding, budskapsstrategier, diskursteori, diskursens makt Metod: Kritiskt granskande analyser i form av kritisk diskursanalys och kritisk retorikanalys. Resultat: Aftonbladet använder sig utav medvetna eller omedvetna strategier och retoriska begrepp för att sända ut ett visst budskap. Makten att kunna försöka påverka kan, enligt Foucaults teori, komma ifrån staten i första hand. Därför är användningen utav strategier och retoriska begrepp nödvändig för att bibehålla makten att kunna försöka påverka och övertyga läsarna.

 Syfte: Syftet med denna uppsats är att diskutera förhållandet som finns mellan artikeln i en tidning och dess löpsedel. Genom en komparativ diskursanalys vill jag utröna om det som står på löpsedeln och i artikeln skapar samma eller liknande betydelser. Jag vill ta reda på om historien som löpsedeln initierar, fortsätter på samma sätt, utvecklas eller förändras i artikeln. Som följd för jag även en hypotetisk diskussion kring vilka tolkningar som den tilltänkta läsaren möjligen kan skapa genom att enbart läsa löpsedeln respektive om läsaren tar till sig hela artikeln. Teori: Intertextualitet, diskurs och diskursanalys  Metod: Studien baseras på kvalitativ metod i form av en komparativ diskursanalys av sju löpsedlar och sju artiklar i vardera Aftonbladet och Expressen. 14 löpsedlar och 14 artiklar, totalt 28 texter. Slutsatser: I vissa fall skiljer det sig markant åt mellan innehållet på löpsedeln och innehållet i motsvarande artikel. Dock var det inte ett entydigt resultat. Det finns exempel både på att löpsedeln och artikeln följde en röd tråd och att det som löpsedeln initierar fortsätter på samma sätt i artikeln. Men det var i de fall som betydelsesammanhangen såg helt olika ut som var intressanta. Det gick att se att i vissa fall tog artikeln helt oväntade vändningar när man tar till sig innehållet och bryter mot de tolkningar som möjligen kan göras genom löpsedeln. I de fall den röda tråden inte följdes var det ofta tydliga skillnader mellan löpsedeln och artikeln.

Author:

Ellen Hedin

Tutor:

Ingegerd Rydin

Title:

Computer Games as Culture – A qualitative study of the institutionalizing, cultivating, and socially constructing elements of computer game usage

Subject:

Media and Communication Studies

Year:

2009

Purpose:

The purpose of the study is to explore the creation of identities related to the interaction mediated through the use of computer games. By perceiving computer game playing as a form of social interaction, searching for the relations between actors and their function, I hope to find that the social features of computer game playing can nurture a self-confident, healthy identity as well as enchancing the players’ quality of life.

Method:

The methods used are interview, narrative interview and observation.

Conclusions:

The study concludes that there is a visible culture surrounding computer games that enrich the players’ quality of life as well as enriching their personas through institutionalizing, cultivating and socializing processes.

Keywords:

Computer, computer game, usage, online culture, communication, gaming, play, dota, gamer, popular culture, reception, young adults, new medium, modern technology, every-day-life.

Syfte: Undersöka om opinionsbildande språkanvändning som förekommer i tidningarnas ledare även tar plats i nyhetsartiklarna.

Material: Åtta utvalda publikationer från www.flamman.se och www.dn.se Metod: Kritisk diskursanalys

Slutsatser: Språkanvändning och åsikter som förekommer i ledare för att skapa opinion, återfinns i de nyhetsartiklar som har analyserats.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad för roll Kissie har på tre stycken åttondeklasser. Vi vill ta reda på hur de uppfattar Kissies.se och personen som driver bloggen.

Teori: Dramaturgiska perspektivteorin, socialisationsteorin, hermeneutiken.Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer och kvantitativa enkäter.

Huvudresultat: Det som framgick genom undersökningarna när det gäller syftet är att Kissies.se ofta fungerar som en inspirationskälla när det gäller vissa köpval på en del av deltagarna. De berättade själva att de blir påverkade i den mån att om Kissie tipsar om olika kläder, smink, musiklåtar, maträtter kan de ta efter. Därför kom vi fram till att bloggen även fungerar som en annonssida när det gäller materiella saker. Men enligt deltagarna tar man inte åt sig av de skönhetsingrepp och ideal Kissie skriver om. Detta för att målgruppen känner att Kissie är överdriven och har gått ett steg för långt med hur hon ser ut.

Syfte:  Syftet med studien var att undersöka hur SVT Interactive (SVTi) kan utveckla sitt strategiska arbete med sin webbplats gentemot den unga publiken, i åldrarna 9-12 år, i dagens digitala medielandskap.  Uppsatsen är en del i projektet ’Unga nätkulturer’ som finansieras av KK-stiftelsen.

Metod:  I studien har vi tillämpat kvalitativa gruppintervjuer tillsammans med den visuella metoden, teckningar.

Resultat: Barns drömsajt består av kommunikation, interaktion (främst i form av olika spel), design och personlighet. Det är viktigt för dem att de kan göra något mer än ”bara” läsa.

Syfte: Vårt syfte är att redogöra för hur nyhetskonsumtionen bland Twitter-användare har förändrats sedan de startat ett konto.Problem: De flesta tidningar har en webbupplaga som finns tillgänglig på internet och många finns även tillgängliga på sociala medier, där läsaren kan ta del av, dela med sig av och diskutera nyheter. Hur har Twitter som fenomen förändrat användarnas sätt att konsumera nyheter?Metod: Kvalitativa enkätintervjuer på internetResultat: Resultatet visar att användarnas sätt att konsumera nyheter mer eller mindre har förändrats sedan de startat konto på Twitter. De ser Twitter som en möjlighet till att få nyheter i ett flöde under dagen och kunna diskutera dessa med andra användare. De ser samtidigt Twitter som ett komplement till tidningarnas pappers- och webbupplaga, där de under dagen kan ta del av de uppdaterade nyheterna.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga Mary Kays och L’Oréals marknadsföringsstrategier samt undersöka ifall de, av våra informanter, uppfattas i enlighet med företagens värderingar.

Metod: Studien är genomförd med kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer vid tre tillfällen med unga kvinnor i åldrarna 21-25 år.

Resultat: L’Oréals marknadsföring består av medievalsstrategierna Bombmatta och Kotlers fyra P. Den första visar på hur deras TV-reklam ofta visar en ny produkt meden ny känd person. Den andra strategin visar på hur L’ORÉAL har tänkt när det gälleratt marknadsföra sina produkter, genom att de har tänkt på produkt, plats, pris ochpåverkan. Mary Kay gör tvärtemot, de och deras konsulter marknadsför sig integenom traditionella medier utan genom sociala nätverk, en så kallad “tell a friend”-metod. För att konsulterna ska få nya kunder använder de sig i sin tur av sinanuvarande kunders sociala kapital. På detta sätt kan Mary Kay nå många personer påsamma gång. L’Oréal refererar till kulturellt kapital i sina reklamfilmer. Talespersonerna tillhör en högre klass som kunderna ser upp till och antas viljaidentifiera sig med. Dessa strategier har påverkat informanterna både positivt och negativt. De känner större trovärdighet för Mary Kay, bland annat för att de har en möjlighet att prova produkterna hemma i lugn och ro. De flesta av informanterna är kritiska till L’Oréals sätt att marknadsföra sig på, då de anser att L’Oréal målar upp en förskönande bild av verkligheten. Informanternas sätt att tänka och resonera kring Mary Kay stämmer väl överens med Mary Kays vision. Majoriteten av informanterna är mer märkestrogna Mary Kay-kunder än L’Oréal-kunder. Dock stämmer inte L’Oréals värderingar med informanternas syn på företaget.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelsen för medias roll i den successiva etableringen och "normaliseringen" av HPV-vaccinet i Sverige. Studien ämnar också skapa ökad förståelse för vilka ideologiska krafter som genomsyrar de texter som studeras och hur de ideologiska idéerna etableras genom nyhetsberättelserna. Metod: Kritisk diskursanalys på artiklar ur svenska tidningar. Slutsatser: Analysresultatet visar på att medietexter etablerar och normaliserar HPV-vaccinet i dagens samhälle. Detta görs bland att genom en felaktig benämning på HPV-vaccinet som cancervaccin och etablerar genom personifierade exempel och ”expertuttalanden” en normaliserade föreställningen om vaccinets kontext i samhället. Innehållet i nyhetsberättelserna har även förändrats med tiden; där de tidiga texterna som behandlar vaccinet hade en mer kritisk hållning till vaccinet gentemot de nyare nyhetsberättelserna. Resultatet påvisar även att nyhetsberättelserna konstruerar föreställningar om risker, individualism och konsumtion.

Syfte/ Syftet med denna studie är att undersöka hur artister använder sig av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande. Vi har studerat i vilka former historieberättande yttrar sig och vilka berättartekniska byggstenar som ligger till grund för historier inom musikindustrin. Följande frågeställning har utgjort grunden för studien; Hur använder sig artister av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande?Metod Studien bygger på textanalys i form av en fallstudie. Med en begränsning av två olika fall - Lady Gaga och Rolling Stones – har vi valt att samla in relevant data i form av textmaterial såsom musikvideor, fotografier, intervjuer, dokumentärer och presentationstext. Narrativ medod ligger till grund för analysmetoden, då studien har till syfte att urskilja storytelling och berättande.Resultat Vi har kunnat urskilja narrativ i de analyserade texterna och samtidigt identifierat andra varumärkesbyggande verktyg som förstärker berättelser kring artisterna. Denna studie visar att det i musikindustrin kan vara framgångsrikt att ha en enhetlig berättelse – en core story – där dess budskap och kärnvärden speglas i all kommunikation. Rolling Stones respektive Lady Gaga använder sig av berättande element i allt från dåtidens LP-omslag till dagens sätt att använda sociala medier. De kommunikativa handlingarna – skivomslag, musikvideos, fotografier, webbplatser, biografier – samspelar med varandra. Berättelser kan yttra sig i olika former och på olika sätt.  

Syfte: Syfte är att kartlägga hur Com Hem och ICA arbetar med sina skapade frontfigurer som "spokespersons".

Problem: Det kan vara svårt för företag att nå ut till sina kunder i dagens hårda konkurrens. Det är därför viktigt att de använder sig av olika strategier för att differentiera sitt varumärke och bli unika på marknaden. En varumärkesstrategi kan vara "spokespersons", där någon blir företagets ansikte utåt. Företagets "spokespersons" syns därefter kontinuerligt i deras reklam. Det krävs att företaget noggrant överlägger vem som ska sammankopplas med varumärket, för att kommunicera ut rätt budskap till sina mottagare.

Metod: Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer och textanalyser.

Resultat: Våra resultat visade att Com Hem och ICAs "spokespersons" har och är effektiva i deras marknadsföring. Våra resultat visade att de kan vara effektivt att använda sig av "spokespersons" för att bygga ett starkare varumärke, men att det krävs att de blir rätt person. Det finns flera nackdelar med att välja fel "spokesperson" och företag bör noggrant överlägga hur de ska arbeta med dessa för att nå ut till sina mottagare.

Material: Litteratur, vetenskapliga artiklar, insamlat material

Syfte: syftet med undersökningen är att studera språkliga egenskaper och hur de kommer till uttryck i bloggar.

Teori: vi använder oss utav teorier som behandlar begreppen offentlighet, nätverkssamhälle, flödesrum, konvergens och narcissism.

Metod: kvalitativ och kvantitativ analys står som grund för insamlingen av det empiriska materialet. En netnografisk studie har utförts för att få kunskap hur det ser ut på bloggarna. För att lättare kunna undersöka bloggarnas innehåll har vi dekonstruerat texten och därefter analyserat varje mening.

Huvudresultat: resultaten av vår undersökning bekräftar att det inte finns några regler på hur ett samtal på en blogg ska se ut. I detta offentliga rum är blandningen av de språkliga egenskaperna istället ett nytt sätt att samtala på.

Nyckelord: blogg, nätverkssamhället, mediekonvergens offentlighet, samtal, textanalys.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kommunikationsperspektiv redogöra för vilka strategier svenska företag använder sig av inom sociala medier.

Problem: Den nya utvecklingen av tekniken har förändrat sättet hur människor kommunicerar. Detta har i sin tur påverkat förutsättningar för företag och organisationer som vill nå ut till publiken. På tre år har sociala medier blivit denpopuläraste aktiviteten på Internet. Därför borde det vara naturligt för företag att använda sig av sociala medier som en del av deras kommunikationsstrategi.

Metod: Studien grundas på kvalitativa telefon- och e-postintervjuer med sex svenska företag. Vi utförde ljudupptagning på de intervjuer där det var möjligt, för att få så rikt material som möjligt till vår analys.

Resultat: Resultatet visar att det verkar finnas okunskap på företagen kring sociala mediestrategier och därmed otydliga strategier. Det visade sig att företagen använder sig av alla de fyra strategier som presenteras i studien, mer eller mindre då de går hand i hand, dock verkar de inte vara medvetna om det.

The principle aim of the study is to describe, analyze and problemize the ways in which television science documentaries (within a public service context) discursively represent scientific theories, research results and conclusions about the origins of human nature and the causes of human behavior. The study covers 25 programs broadcasted by SVT and UR during a period of four years,2002-2005 , and 12 additional programs are used as a basis for discussion. Most of the programs included in the study are productions purchased mainly from BBC Science. Thus, managing editors, producers and presenters were interviewed for the purpose of illuminating quality judgements and purchasing criteria. A five stage-model of critical discourse analysis has inspired the method which emphasizes the network of communicative practices in which the media text and representation are embedded. That includes media genre, production and narrative conventions as well as the wider historical, social and political/ideological context and discourse practices of which the issues represented are a part. The critical discourse analysis has been complemented by ideas about different documentary modes of representation or basic ways of organizing documentary texts in relation to certain recurrent features or conventions. In the analysis these modes have been applied to understand the degree of transparency and editorial presence and visibility in the science documentaries. The importance of the discourses presented is related to their more applied meanings. When certain descriptions, explanations and understandings of alleged human “basics” gain priority, it may affect the possibilities to define and handle very concrete social issues in a way that is inconsistent with this fundamental perspective. Thus, the ideological function of the science documentaries (as public service-program and educational media) deserves serious attention.

Utifrån de analyser vi gjort har det visat på tydliga tendenser

gällande studenter och vilken typ av reklam de anser vara

bäst. Finess och en spännande grafisk utformning har varit

återkommande hos alla respondenter, vare sig det handlar

om färg eller grafiska element bör form ses som en

avgörande faktor för hur en reklam tas emot av mottagaren.

Den retoriska utformningen skall heller inte underskattas

men finns inte samspelet mellan god form och grafik har det

visat sig spela mindre roll hur fyndig den retoriska biten är.

Studenterna har satt den grafiska delen i fokus och refererat

till att denna del är den som först läggs märke till om någon,

därav är det också i denna fas ett intresse har skapats eller

inte.

The proposed paper examines how various Swedish media like television, teletext, radio and newspapers were used among migrants as a means to be informed about the Swedish society as well as a means to actually learn the Swedish language. Central concepts are national ideological horizons related to issues concerning citizenship and participation. The discussion is based on data collected in a project, in which in-depth interviews with migrant families (children and their parents) from countries in South Europe, Middle East, Africa and Asia were carried out. A major finding was that the families when they were newly arrived relied heavily on mediated experiences. The media played a role of conveying knowledge about the new society and to learn the Swedish language through for example children’s programs. In families where the parents had limited knowledge of Swedish the children even sometimes got the role of translating news for their parents. Also the importance of personal networks was mentioned as a way of being informed about national as well as local matters. The chapter will frame this type of findings into a discussion on the relation between national ideological horizons of e.g. “Swedishness” and issues of identity, citizenship and participation.

The concept of citizenship is normally related to disciplines such as jurisprudence, political science and political philosophy. However, media scholars have started to discuss and explore a wider definition of the concept of citizenship incorporating the subjective sides, such as identity, for example collective identity and how citizenship is exercised in everyday practices. More precisely, how individuals participate in the society in which they live, for example the role of the media for information seeking and learning. This chapter examines the role of television and internet, among immigrants (mostly families with children in the ages of 12-16) living in Sweden. It focuses specifically on issues concerning experiences of cultural change, that is on learning a new culture and language and how different media are appropriated for different citizenship purposes. Issues of relevance are: information seeking, discussion and opinion-making both concerning issues related to Sweden and to the homeland (the country of origin) or how Swedish media output is valued as compared to ‘homeland’s output, and finally how media are used for language learning. The chapter is based on tentative results gained from data collected within the project ‘Media practices in the new country’ and involves immigrant families from countries such as Greece, Kurdistan, Iran, Lebanon, Somalia, Syria, Turkey and Vietnam. The project has an ethnographic approach, implying extended in-depths interviews in the homes of the families as well as to some extent visual methods, such as disposable cameras (with the children).

Migrant women is an important group in the debate about citizenship and participation as studies have shown that they (at least in some ethnic communities) seem to be more isolated from the broader society compared to men. Studies have indicated that migrant women risk marginalization as they are caught in an intersection of being immigrants and women (Gillespie, 1995; Berger, 2004). However, gender issues have so far got little attention, as compared to studies on religion and class. This paper will therefore look more specifically at gender, in this case women and their lived experiences of migration and the role of media in the migration process. Special attention is devoted to whether the Internet may be used as a means of empowerment and its significance for social, cultural and religious purposes and participation. Also, implications for exercising citizenship practices, both in the homeland and in the “new” country are highlighted. Women’s specific Internet use will be analyzed with relation to their everyday experiences (and life as a family) but also in relation to these women’s concerns about exclusion/inclusion (social, economic, political) in society. The concerns raised in this paper evoke the broader question about citizenship in the sense of participation, i.e. the more active involvement of citizens in shaping their futures. We draw upon the concept of ‘fragmented citizenship’ here (Wiener, 1997) as it acknowledges the potential distinction between the notion of belonging and the more legal aspect of nationality. For diasporic communities, the notion of fragmented citizenship is an everyday experience, as waiting for a residence permit (legal belonging) can be at odds with participation in the new society as migrants and residents at the same time. The analysis will also be framed within current discussions on civic culture (Dahlgren, 2006) and the need to rethink traditional parameters of citizenship, and its focus on the public sphere, and instead look into the terrain of the private and the experiential domain of everyday life. Such a discussion may increase our understanding of how diasporic women negotiate both a ‘diasporic gender identity’ in terms of old and new belongings as well as their capacity for participation and citizenship, that is, empowerment and recognition in the private and public spheres. Nancy Fraser (1992) argues from a gender perspective, in her well known critique of habermasian theory of the public sphere, for multiplicity of publics as a means to create spaces of participation especially for marginalized groups. And therefore the analysis has also to consider that the rise of communicative spaces is not exclusively indebted to new communication technology: there are other spaces of participation relevant in the everyday lives of migrant women that also need to be identified. The paper is based on an in-depth study with migrant families living in Sweden that was carried out during a period of three years implying interviews and observations in home-settings. The methodological approach is a phenomenological and narrative perspective in order to understand a small group of women’s perceptions and interpretations of daily life in the light of their Internet practices.

Syftet med studien är att ta reda på vilka hänsyn som måste tas när underhållningsprogram, bl.a. de som är baserade på utländska format, produceras för att visas i Public Service-kanaler.I studien, som ...

Media Literacy handlar om att vara mediekompetent. Det innebär i sin tur att kunna ta till sig information som man kritiskt granskar, ifrågasätter och värderar. Det innebär också att man ska kunna bilda sig en egen uppfattning kring informationen, kunna argumentera för den och producera ett eget innehåll där källor, resonemang och argumentation framgår. I och med de stora förändringarna av informationsflödet i samhället och den nya kommunikations-teknologin, så har behovet av mediekompetens ökat. Eftersom detta är en viktig färdighet för alla samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle, börjar övning och utveckling av mediekompetensen i skolan. I styrdokumenten från Skolverket finns direktiv att eleverna i skolan, framförallt i gymnasieskolan, bland annat ska utveckla förmågan att kunna söka information, kritiskt granska källor, värdera trovärdigheten och kunna diskutera och ta ställning kring olika samhällsfrågor. För att kontrollera att detta verkligen sker och för att se hur mediekompetenta eleverna är i gymnasieskolan, har intervjuer med lärare utförts. Alla de intervjuade lärarna undervisar i gymnasiegemensamma ämnen  som samtliga elever läser oavsett vilket gymnasieprogram de har valt att gå och som innefattas av direktiv från Skolverket som berör mediekompetens. Dessa ämnen är samhällskunskap, svenska, engelska, historia och religion.  I intervjuerna framgår det att lärarna upplever elevernas mediekompetens som ganska låg, men att det ändå sker en tydlig utveckling från årskurs ett till årskurs tre. Lärarna anser att det finns ett behov av att utveckla denna kompetens hos eleverna ännu mer eftersom de tycker att det är en viktig färdighet att behärska oavsett vad man väljer att göra i livet framöver. Majoriteten av lärarna tycker dessutom att det ligger på skolans ansvar att denna kompetens utvecklas hos eleverna, men att det i dagsläget inte är möjligt att lägga mer tid på det eftersom det råder resursbrist. Lärarna kan alltså inte uppfylla de direktiv som Skolverket ger fullt ut gällande mediekompetensen eftersom det är många moment som ska få plats inom varje kurs. En ny fråga uppstår därför efter arbetet med denna uppsats. Borde mediekompetens vara ett eget obligatoriskt ämne i gymnasieskolan? Vad skulle det få för konsekvenser? Denna nya frågeställning behandlas dock inte i denna uppsats, men är ett uppslag för kommande studenter att forska kring.

This chapter aims to put the reception of media content, the interaction between text and receiver, into a wider context by drawing special attention to how the screen-based media, television and computers (with regard to computer games and the Internet), are used in daily life and to the meaning-making practices discernible in the readings of these media. Besides the focus on content, an additional aim is to explore how various media uses and the meanings attached to media, their content and use, are an outcome of a constant mutual interplay between the individual, his or her private settings, experiences, attitudes, and the wider culture and society. Throughout the chapter, the embeddedness of media in children's and adolescents' daily lives becomes evident. In attempting to describe how these are closely intertwined, it is necessary to acknowledge the multiple ways in which young people encounter and appropriate media in different contexts. And this insight is best given by the children themselves. Thus, the use of media is a situated activity (including different types of access and skills) in daily life; it is an integral part of daily routines, of their spatial and temporal flows. These encounters with media are also reflected upon by the individual and elaborated in these contexts and flows.

The article 'Understanding children's and young adolescents' media practices: reflections on methodology' is intended to contribute to current discussions on the perception and construction of child/childhood and the surrounding digital media landscape. In the article, the researcher describes and reflects upon her own experiences with various methods (interviews, diaries, drawings and photos) used when examining children's and young adolescents' (in teh age range 8-16 years) media practices, focusing on the Internet and computer games. Throughout the text, the claim of having young people's perspectives as the main point of departure in research is looked at with a critical eye. This key issue is elaborated upon, through examples from research, by discussing the main interrelated aspects - the conditions for young people to have a say in research, ethical aspects and the type of data acquired when the researcher claims to have a children's or youth perspective.

The book Mediated Crossroads focuses on family, young people, ethnicity and the media in the context of increasing migration in contemporary Western societies. The book includes studies covering both media use and reception. It reflects on the growing interest in ethnic minorities – both on the macro and micro level – within media and cultural studies. The contributing authors present empirical work on the media and cultural practices of migrants in a wide range of countries such as Belgium, Finland, Greece, Israel, Sweden, Switzerland, and the U.K, and the empirical data are framed by theoretical discussions on a more general level. The collection of studies is characterized by a discursive, everyday life perspective, in which concrete cases of migrant life – with a focus on children, women, families or young people – in relation to media and popular culture are analysed. The book deals with central issues in ethnicity and media research, such as how diasporic groups negotiate their identities, cultural experiences and tradi tions in everyday life in an environment that is increasingly permeated by various media, not least the Internet.

Syfte: Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning.

Metod: Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer.

Slutsatser: Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ”isolerat” fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen. I samtliga rörelser finns en betydelse av personliga varumärken. Historia är en komponent som också används. Ibland är historien en länk mellan organisationerna.

De dominanta metoderna för opinionsbildningen är filmer, aktivism, nätverk och samtalet. Slutmålen i opinionsbildningen skiljer sig åt. Det används ”vi-mot-dem-” eller ”David mot Goliath”-perspektiv. Det knyts an till ”globala hot”, problemroten till dessa är dock inte alltid global. Uppmanandet till politiskt handlande gränsar ibland in mot individualisering och livspolitik.

Syfte: Svenska Elles personporträtt har studerats med syfte att belysa hur ett Vi och Dem förhållande konstrueras, men även för att klargöra vilka som utgör Vi och Dem i kontexten. Detta för att ta reda på vilka sociala konstruktioner som Elle medverkar till.

Metod: Studien är en kritisk diskursanalys vilken är inspirerad av Norman Fairclough Critical discourse analysis. Texterna har vidare behandlats utifrån en symtomal innehållsanalys, med hjälp utav verktyg hämtade ur semiotiken.

Resultat: Studiens resultat visar på att ett specifikt narrativ appliceras på samtliga av Elles personporträtt. Detta sker likt en schablon som skapar en fiktiv karaktär av intervjuobjektet vilket därmed konstrueras till ett Vi. Genom flertalet faktorer exkluderas läsaren i relation till vi:et och blir därmed ett uttalat Dem.

Syfte:Studiens syfte är att studera hur marknadsföring i datorspel är utformat och om det skett någon förändring i marknadsföring de senaste tio åren. 

Problemområde: Medielandskapet har förändrats stort det senaste decenniet. Detta har gett upphov till nya kanaler för marknadens aktörer att marknadsföra sig i. Datorspel har blivit en av dessa kanaler.

Metod:Jag har genomfört en innehållsanalys av tre stycken datorspelsserier med tre spel i vardera. Analysen har baserats på anteckningar och bilder från datorspelen.

Resultat:Resultatet visade att samtliga marknadsföringsstrategier användes i datorspelen. Advergames och Product Placement var dominanta och förekom i åtta av nio datorspel. Resultatet tydde inte på någon förändring av marknadsföringsstrategier över tid.