Våld mot kvinnor är idag ett globalt folkhälsoproblem. Det visar sig att 30 % av kvinnorna världen över har upplevt fysiskt eller sexuellt våld i en nära relation. Kvinnor som utsätts för våld söker sig i högre grad till hälso- och sjukvården än andra kvinnor. Därav är risken relativt hög att sjuksköterskor kommer att möta våldsutsatta kvinnor i vården. Sjuksköterskor utgör därför en viktig roll i mötet och att våga ställa frågan om våld till kvinnorna som söker vård. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter i mötet med våldsutsatta kvinnor. Studien genomfördes som en litteraturstudie där fjorton artiklar låg till grund för resultatet. Resultatet presenteras i tre kategorier: Sjuksköterskans känslor i mötet, Mötets påverkan efter arbetspasset och Sjuksköterskans profession i mötet. Sjuksköterskor upplever mötet med våldsutsatta kvinnor som mycket känslosamt, vilket kan frambringas då kvinnorna berättar om sin livssituation. Avsaknad av utbildning kring problemområdet påverkar sjuksköterskornas beredskap och upplevelser av osäkerhet uppkommer om hur de skall agera i mötet med kvinnor som utsätts för våld. Sjuksköterskorna lyfter även fram svårigheter att separera arbete och privatliv då minnen och tankar kvarstår efter mötet. Sjuksköterskor har ett utbildningsbehov avseende våld mot kvinnor, därav behövs vidare forskning kring sjuksköterskors erfarenheter i mötet våldsutsatta kvinnor och relevant utbildning för sjuksköterskans profession.

Violence against women is currently a global public health problem. Studies have shown that 30% of women worldwide have experienced physical or sexual violence in intimate relationships. Women who experience violence are more likely to reach out to health care providers than other women, making encounters with abused women a reasonable possibility for a nurse. Nurses consequently have an important role in meeting these women who seek care and in asking the crucial questions regarding their experiences. The purpose of this study was to examine nurses' experiences in the encounter with abused women. The study was conducted as a literature study where fourteen articles formed the basis of the results. The results are presented in three categories: Nurses' feelings during the meeting, The effects of the encounter after work and Nurse's profession in the meeting. Nurses experience meeting with abused women as very emotional, which can be added to when the women talk about their life situations. Lack of training in this field affects nurses' readiness. Feelings of uncertainty arise about how to act when encountered with abused women. The nurses also highlight the struggle of separating work from their private life as thoughts of these meetings remain even after they have ended. Nurses need added further education about violence against women and relevant training to prepare them for such encounters in their profession. Therefore the need for further research regarding the experiences of these nurses is needed.