Under andra världskriget genomfördes tidernas största barnförflyttning mellan Finland och

Sverige med upp emot 70 000 barn. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur

mobiliseringen kring krigsbarnsverksamheten såg ut lokalt i Halmstad kommun och vid det

privata filantropiska barnhemmet Knästorpshemmet utanför Lund. Utifrån frågor kring

verksamheternas ekonomi och marknadsföring och de aktivas motiv har jag studerat

källmaterial från de båda verksamheterna som har bestått av bland annat brev och protokoll.

Jag har använt mig av en kvalitativ textanalys och har använt mig av teorier som en

förklaringsmodell. Till den sociala rörelse som Finlandshjälpen blev har jag använt mig av

Ron Eyermans teori om moralisk performans inom sociala rörelser. Jag har även använt mig

av en genusteori inom frivilligt politiskt deltagande och deltagande faktorer inom frivillig

aktivet från Nancy Burns m.fl. för att studera hur könsfördelningen såg ut inom

verksamheterna och om deltagande faktorerna kunde spela en roll i aktiviteten.

Undersökningens huvudresultat är att de olika verksamheterna hade olika ekonomiska

förutsättningar att bedriva verksamheterna. Knästorp var beroende av influtna bidrag, medan

Halmstad hade tillgång till de kommunala pengarna. Deras marknadsföring skedde genom

samma kanaler men de använde sig inte av samma argument för att vädja om bidrag hos

allmänheten.