Företag har genom tiderna alltid haft någon form av styrning. Det är dock under 1900-

talet som den verksamhetsstyrning vi känner till idag växte fram. Under 1900-talet

expanderade många företag och i samband med expansionen började företagsledningar

begrunda hur företagen skulle kunna utvecklas ytterligare och öka vinsterna.

Verksamhetsstyrning är en viktigt del inom företag för att kunna lyckas med att uppnå

mål. Alla företag är viktiga i dagens samhälle och denna uppsats fokuserar på speciell

form av organisation, nämligen svenska kommuner. Kommuner är inte renodlade

företag utan är en politisk organisation med självstyre, dock är det viktigt att kommuner,

likväl som företag, har en tydlig verksamhetsstyrning. De senaste två årtionden har det

blivit allt mer vanligt att kommuner tillämpar nyckeltal som ett verktyg inom sin

styrning. Nyckeltal ger en ögonblicksbild av en verksamhet i förhållande till de

målsättningar det har. Med hjälp av nyckeltal kan ledningen se hur verksamheten ligger

till i förhållande till fördefinierade kriterier. Det är viktigt att verksamheter plockar ut

rätt nyckeltal för att det ska uppstå någon effekt. Men då det finns oändligt många

nyckeltal är det inte alltid är en lätt uppgift. Sveriges kommuner arbetar för invånarnas

välmående. Deras arbete finansieras främst av statliga pengar och skattepengar från

kommuninvånare. Då deras arbete påverkar Sveriges invånare ansåg vi att det vore

intressant att undersöka verksamhetsstyrningen hos ett kommunalt bolag.

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur verksamhetssytrningen inom ett kommunalt

bolag kan se ut och huruvida styrningen fungerar bra eller dåligt. Syftet var även att

förklara hur nyckeltal kan användas som ett styrinstrument och vilka faktorer som

påverkar valet av de nyckeltal som används. Uppsatsen har utgått från förljande

problemformulering:

Hur fungerar verksamhetsstyrningen i en kommun och vad

påverkar vilka nyckeltal som används?

Arbetet har genomförts med en deduktiv ansats där en fallstudie har gjorts. Undersökningen är en

kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats, en triangulering. Den kvalitativa data har

samlats in genom en gruppintervju samt en personlig intervju med anställda på fastighetskontoret

på Halmstad kommun och har berört styrning av verksamheten med hjälp av nyckeltal. Den

kvantitativa data samlades in genom studier av årsredovisningar samt dokument från Halmstad

kommuns verksamhet.

Undersökningen resulterade i att vi kom fram till att Halmstad kommun har en väl fungerande

verksamhetsstyrning där de utgår från den så kallade visionsstyrningsmodellen. De har även

utvecklat ett väl fungerande kontrollsystem so kontrollerar kommunens arbete. De använder

nyckeltal som styrinstrument främst för att mäta måluppfyllnad och för att följa det dagliga

arbetet. Den största påverkande faktorn för vilka nyckeltal som Halmstad kommun och

fastighetskontoret använder är trender i samhället då dessa påverkar kommunpolitikerna, som

beslutar vilka mål kommunen ska uppfylla.