Föreliggande D-uppsats är en kvalitativ studie vilken handlar om kvinnor som valt att inte skaffa barn, men även om kvinnor som på ett eller annat är tveksamma till moderskapet, eller av olika skäl skaffat barn sent i livet. Respondenterna har i många avseenden känt sig som avvikare från normen där man vid en viss ålder och med vissa förutsättningar förväntas bilda familj. Följaktligen har studien därmed också kommit att avse det jag valt att kalla det omhuldade moderskapet, och varför detta är så uppvärderat, förväntat och ur samhälleligt perspektiv betraktat som självklart. Kvinnornas berättelser har visat att moderskapet inte alltid är självklart och inte heller önskat. Den teoretiska ramen omfattar sådant som kan leda till ökad förståelse för varför moderskapet är så uppvärderat och varför frivillig barnlöshet – så kallad barnfrihet – är nedvärderat och icke önskvärt. Studien berör också alternativa levnadssätt som inte inbegriper kärnfamilj, samt den enligt färsk statistik sjunkande nativiteten. Resultatet ger indikationer på ett samhälle där barn och familj inte är nödvändiga ingredienser, men också paradoxalt nog på att en antimodern nyfamilism står stark och outmanad – lika solid som självständigheten hos kvinnorna i studien visat sig vara.