Syftet med studien var att i en intervention undersöka om mentala träningsprogram kan förbättra koncentrationsförmågan hos 17 allsvenska bandyspelare (M = 22,7, Sd = 4,59). Dessutom fanns en hypotes om att en förbättrad koncentrationsförmåga gav en bättre prestationsförmåga. Resultatet visade ett signifikant positivt resultat i 10 av 12 variabler när det gällde spelarnas utveckling av koncentration, från mätning 1 till mätning 2. Vidare visade sig spelarnas utveckling kunna kategoriseras i två överordnade teman, nämligen utveckling av färdigheter relaterade till interventionen och personlig utveckling. Dessutom hittades ett signifikant samband i att ju högre utvecklad tävlingskoncentration spelarna upplevde desto högre utvecklad prestationsförmåga upplevde de sig ha utvunnit. Ingen mental träningsmetod visade sig bättre än någon annan. Istället lyfter författaren i diskussionen fram att det är idrottaren själv som i sin personlighet, sin naturlighet till uppgiften osv. som ska vara avgörande för vilken eller vilka metoder som ska tillämpas. Det är av största vikt att mentala träningsprogram är individualiserade och att arbetet sker långsiktigt.