I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning och
praktisk tillämpning av skrivningen i ovanstående paragraf kompliceras dock något av att
tolkningsutrymme lämnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad".
Detta arbete syftar till att i en jämförande studie mellan Skolverket, den kommunala
grundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet
"obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utsträckning de olika
tolkningarna samt den praktiska tillämpningen förhåller sig till varandra. Detta görs genom en
studie av beslut och ställningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samt
genom intervjuer med skolledare. Arbetet har avgränsats till att innefatta kommunala
grundskolor, år 6-9, inom en kommun.
Resultatet av undersökningen visar att viss variation förekommer skolledare emellan
beträffande kännedom och tolkning av den muntliga överenskommelse som anges föreligga
med skolans huvudman. Lokalt utarbetade direktiv för hantering av avgifter medför dock
samtidigt att skillnaderna i den praktiska tillämpningen över lag är relativt små. De lokala
tolkningarna av vad som anses utgöra en "obetydlig kostnad" innebär i teorin ett spann mellan
noll och 100 kronor per elev och termin. Huvudmannens tolkning får samtidigt anses vara
något mer strikt än vad de riktlinjer som Skolverket utfårdat medger. Resultatet visar likaså att
en uttalat strikt policy inte behöver innebära att avgifter ej förekommer. Vid ett flertal skolor
förekommer även aktiviteter av frivillig karaktär där eleverna får stå för en viss kostnad.
Kostnaderna kan i några av dessa fall eventuellt anses gå utanför de ramar som fastställts av
Skolverket, detta då Skolverket i de beslut man fattat inte fäst någon vikt vid om aktiviteterna
varit av frivillig karaktär.
Ett fastställande av direktiv för tolkning av vad som kan anses utgöra en "obetydlig
kostnad" kan, under förutsättning att de förankras väl i organisationen, antas minska risken för
att det på lokal nivå sker en godtycklig eller subjektiv tolkning av begreppets innebörd. Detta
kan även antas innebära en minskad risk för uppkomst av diskriminering på ekonomisk grund.
Samtidigt kan det dock inte bortses från den möjliga konsekvensen att skolans möjlighet att
kunna erbjuda elever vissa former av aktiviteter kan komma att inskränkas, i vissa fall i strid
med elevers och vårdnadshavares vilja.
Högskolan i Halmstad/Sektionen för lärarutbildning (LUT) , 2007.
avgiftsfri grundskola, diskriminering, obetydlig kostnad, skollagen 4 kap. 4§