Denna studie belyser hur kommunikationen gentemot allmänheten såg ut i Hallands sex kommuner under stormen Per. Syftet har varit att se vilka informationskanaler kommunerna valde att använda sig av, vilka lärdomar man tog med sig från Gudrun och kommunernas syn på information och allmänheten.

Mitt material består främst utav dokument, utvärderingar och rapporter från kommunerna, länsstyrelsen och Radio Halland. Detta har kompletterats med åtta informantintervjuer. Forskning gällande kriser, kriskommunikation och information har även utgjort en viktig del i min studie. Lagen om extra ordinära händelse har varit en central del i uppsatsen då lagen reglerar vad kommunerna och landstingen måste genomföra innan, under och efter en krissituation. Vad gäller informations- och kommunikationsberedskap har kommuner och landsting stor frihet att själva bedöma hur denna skall se ut och organiseras.

Utvärderingen visar att det fanns brister i kommunikationen gentemot allmänheten under stormen Per. Några exempel på brister i kommunikationen var: Att delge medborgarna med information i ett tidigt skede under stormen Per. Informationen till Radio Halland var till en början nästintill obefintlig och man fick söka information själva. En annan brist som jag har kunnat urskilja är att kommunikationen i många fall är enkelriktad och inte dubbelriktad. Kommunerna tar inte tillvara på de tillfällen som allmänheten kan ge feedback under kriser som t.ex. vid värmestugor och andra upplysningsfunktioner. Det man tydligt kan se är att information värderas högt hos majoriteten av kommunerna men handlingskraften och motivationen saknas på många håll.

Nyckelord: Kommuner, Stormen Per, Kris, Kriskommunikation, Information, Lagen om extraordinära händelser.