I mitt yrke som lärare ingår det bland annat att driva skolutveckling. Med skolutveckling kan

menas att man förändrar sitt arbete utifrån de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan.

Genom att ifrågasätta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebär att man

utvärderar det man gör, förändrar det man gjorde om det inte var bra, utvärderar igen och

förändrar åter och så håller det på. Jag har under de senaste fyra åren haft möjligheten att

utbilda mig inom aktionslärande och aktionsforskning vilket handlar just om detta

processinriktade sätt. Inom ramen av kursen ingår det att skriva en uppsats och jag valde mitt

arbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde påverka mina kollegor till ett

ökat lärande om sig själva i sina roller som lärare. Syftet med uppsatsen är att dokumentera

den lärandeprocess som blivit när vi mer medvetet tar tag i något vi vill förändra och

frågeställningen jag har utgått från har varit: Hur utveckla lärares lärande i arbetslaget

genom observation och reflektion över varandras undervisning?

För att beskriva aktionen på ett kortfattat sätt kan man säga att kollegorna i arbetslaget

tillsammans har läst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, därefter observerat varandra i

klassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hände i klassrummet

och slutligen diskuterades det observerade på arbetslagsmöten. De metoder som använts har

varit observation, muntlig reflektion och individuell logg. Min roll i arbetet har bestått av att

jag dels varit en aktör som observerat och observerats, dels varit yrkesutvecklare som drivit

arbetet framåt med bland annat frågor.

Det sätt varpå jag ser på lärande tar sin utgångspunkt i Marton, Booth´s (2000) synsätt, vilka

inte skiljer på människa och värld. De menar att de hänger ihop och människan ingår därför i

en helhet vilken kan brytas upp i delar för att åter sättas ihop i en helhet. Jag ser mitt arbetslag

som kopplat till världen på samma sätt. Arbetslaget valde att ur världen plocka fram en fråga

om vem jag är i klassrummet, vilket just var upptakten till denna aktion. Genom den empiri -

loggboksanteckningar, utvärderingssvar, observationsresultat - som jag skaffat mig under den

tid vi utfört aktionen, så har det visat sig att man genom att lära sig använda sig av de två

sinnena syn och hörsel lär man sig också att utbyta erfarenheter, att sätta ord på sina

erfarenheter, att lära sig om sig själv, att stärka sina kollegors identitet och självkänsla. De

konsekvenser vårt lärande har fått i arbetslaget har varit att vi fått en ro bland kollegorna i

arbetslaget, att vi blivit bättre på att fokusera på våra möten, att vi har metoder för hur man

kan lära sig i sitt yrke och några har även förändrat sitt sätt att planera sin undervisning på.