Syftet med studien var att studera grundläggande psykologiska behov som

medierande faktorer i relationen mellan ledarskapsbeteenden och psykologisk trygghet.

Baserat på tidigare forskning och självbestämmande teorin (SDT) ställdes två

hypoteser; behovstillfredsställelse medierar relationen mellan ett autonomistödjande

ledarskap och upplevd psykologisk trygghet, och behovsfrustration medierar relationen

mellan ett kontrollerande ledarskap och upplevd psykologisk trygghet. Studien utgick

från en kvantitativ forskningsmetod och data samlades in genom en webbenkät.

Kriteriet för att delta i studien var att deltagarna skulle vara minst 18 år och aktiva

idrottsutövare. Sammanlagt deltog 144 deltagare mellan åldrarna 18 och 36, samtliga

aktiva inom antingen lagidrott eller enskild idrott. Medieringsanalys användes för att

analysera all data och testa hypoteserna. Resultaten visade att autonomistödjande

ledarskap har en positiv effekt på upplevd psykologisk trygghet medierat av

behovstillfredsställelse och att kontrollerat ledarskap har en negativ effekt på

psykologisk trygghet medierat av behovsfrustration. Slutsatsen av studiens resultat

indikerar att det finns ett signifikant samband mellan ledarskapsstilar och psykologisk

trygghet. Autonomistödjande ledarskap bör främjas och i idrottsmiljöer bör man värna

om idrottarnas mentala hälsa såväl som den fysiska.

Autonomistödjande ledarskap bör tillämpas, och kontrollerat ledarskap bör undvikas,

för att tillfredsställa de grundläggande psykologiska behoven och uppnå upplevd

psykologisk trygghet.

The aim of the study was to examine basic psychological needs as mediating factors

in the relationship between leadership behaviours and psychological safety. Based on

previous research and self-determination theory (SDT), two hypotheses were

formulated; satisfaction of needs mediates the relationship between autonomy-

supportive leadership and perceived psychological safety, and need frustration mediates

the relationship between controlling leadership and perceived psychological safety. The

study employed a quantitative research method, with data collected via an online

survey. The criteria for participation were that the participants should be at least 18

years old and active athletes. A total of 144 participants, aged between 18 and 36, all

active in either team or individual sports, took part in the study. Mediation analysis was

used to analyse the data and test the hypotheses. The results showed that autonomy-

supportive leadership has a positive effect on perceived psychological safety, mediated

by need satisfaction, while controlling leadership has a negative effect on psychological

safety, mediated by need frustration. The conclusion of the study results indicates that

there is a significant relationship between leadershipstyles and psychological safety.

Autonomy-supportive leadership should be promoted, and in sports environments, both

athletes' mental and physical health should be prioritized.