Denna studie undersöker hur barn i förskolan upplever högläsningssituationer, med fokus på deras. Syftet är att undersöka förskolebarns upplevelser och reflektioner om högläsning. Studien bygger på en fenomenologisk ansats där elva barn i åldrarna 4–5 år från två förskolor deltog. Datainsamlingen skedde genom videoobservationer av högläsningssituationer samt stimulated recall-intervjuer och semistrukturerade samtal med barnen. Resultaten visar att barns upplevelser av delaktighet varierar – vissa barn uttrycker en stark vilja att påverka bokval och vara aktiva i berättelsen, medan andra föredrar att de vuxna styr. Känslomässiga reaktioner skiftar beroende på miljö, berättelsens innehåll och möjligheten till interaktion. Studien betonar vikten av att pedagoger är lyhörda för barns kroppsliga och verbala uttryck samt att barns röster ges utrymme i pedagogiska sammanhang. Högläsning framträder inte bara som en språkutvecklande aktivitet, utan även som en social och känslomässig upplevelse. Arbetet avslutas med didaktiska reflektioner och förslag till vidare forskning.

This qualitative study explores preschool children's experiences of shared reading sessions, focusing on their sense of participation and emotional engagement. The aim is to center children's own perspectives, which are often overlooked in favour of adult interpretations in existing research. The study is based on a phenomenological approach and includes eleven children aged four to five from two Swedish preschools. Data were collected through video recordings of reading sessions, stimulated recall interviews, and semi-structured conversations with the children. The results show that children's feelings of participation vary—some express a clear desire to influence the choice of book and actively engage with the story, while others prefer adult guidance. Emotional responses are shaped by the reading environment, the content of the story, and the opportunity for interaction. The study highlights the importance of teachers being attentive to children's verbal and non-verbal cues and providing space for their voices in pedagogical settings. Shared reading emerges not only as a tool for language development but also as a meaningful social and emotional experience. The thesis concludes with didactic implications and suggestions for future research.