Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna och hur kulturutövarna förhåller sigtill sitt yrke för skapa förståelse för yrkesgruppen. Kulturbranschen är en bransch medutpräglade ekonomiska svårigheter. Studien har tre frågeställningar varav en är huvudfråga.Huvudfråga: Varför väljer de att fortsätta med ett yrke trots medvetenheten om att det är ettyrkesfält med begränsade sociala och ekonomiska möjligheter? Vilken betydelse harbakgrund, utbildning, och sociala förhållanden för formandet och upprätthållande avidentiteten som kulturutövare? Vilka begränsningar påverkar möjligheterna till att ägna sig åtprofessionell kulturutövning? Det teoretiska ramverket bygger på Axel Honneths erkännandeteori, Pierre Bourdieus samhällsteori och Thomas J. Scheffs teori om sociala band ochkänslor. Det empiriska materialet är baserat på kvalitativa intervjuer från åtta olikakulturutövare. Vetenskapsmetoder som används i studien är hermeneutisk tolkning genomhela arbetet och abduktiv ansats för att analysera resultatet. Resultatet visar att yrket är ett sättatt uttrycka identitet och yrket ger livet mening. Studien visar att sociala kontakter är viktigastför att klara sig som kulturutövare. Bakgrund och tidigt möte med kulturen är centrala för attutveckla ett intresse för kulturutövning. Kulturutövare är en sårbar och viktig grupp sombidrar till att skydda demokratin. 

The purpose of the essay is to examine the conditions and how cultural practitioners relate totheir profession in order to create understanding for the professional group. The culturalindustry is an industry with economic difficulties. The study has three questions. Mainquestion: Why do they choose to continue in a profession despite being aware that it is a fieldwith limited social and economic opportunities? What significance do background, educationand social conditions have for the formation and maintenance of identity as culturalpractitioners? What limitations affect the opportunities to engage in professional culturalpractice? The theoretical framework is based on Axel Honneth's theory of recognition, PierreBourdieu's social theory, and Thomas J. Scheff's theory of social bonds. The empiricalmaterial is based on qualitative interviews with eight cultural practitioners. A hermeneuticinterpretation is applied throughout, combined with an abductive approach to analyze theresult. Results show that the profession is a way of expressing identity and provides meaning.It shows that social contacts are important for succeeding as a cultural practitioner, whilebackground and early encounters with culture plays a central role in developing interest.Cultural practitioners are a vulnerable and important group that contributes to protectingdemocracy.