Coronapandemin medförde omfattande samhällsförändringar där restriktioner, distansarbete och ekonomiska stödpaket blev en del av vardagen. De statliga stödpaketen gav nya möjligheter till ekonomisk brottslighet. Staten satsade över 400 miljarder kronor i stödpaket åt företag och samhället. I Sverige går över 100 miljoner kronor förlorade årligen till ekonomisk brottslighet. Syftet med studien är att undersöka om och hur ekonomisk brottslighet påverkades av Coronapandemin.

Studien har en abduktiv forskningsansats med både en kvalitativ och en kvantitativ forskningsmetod. Empirisk data har samlats in genom statistik över anmälda och lagförda brott samt genom sex intervjuer och en mejlkonversation. Statistiken över brott är hämtad från myndigheten Brå och respondenterna är experter inom sitt område. Studien undersöker brotten: bedrägeri, bidragsbrott, bokföringsbrott, omställningsstödsbrott, skattebrott och förskingring.

En slutsats som kan dras är att pandemin generellt har påverkat ekonomisk brottslighet även om brottsstatistiken inte alltid visade en ökning. Intervjuerna tydliggjorde att det sannolikt finns ett mörkertal. Slutsatser till de enskilda brotten har också dragits där det framkommer att: (1) Bedrägeribrott har ökat under pandemin. (2) Bidrags- och omställningsstödsbrott har påverkats av pandemin. (3) Bokföringsbrott har delvis påverkats av pandemin. (4) Skattebrott påverkades inte av pandemin när den pågick men har påverkats i efterhand. (5) Förskingring påverkades marginellt av pandemin.

The Covid-19 pandemic brought about extensive changes in society, where restrictions, working from home, and economic support packages became a part of everyday life. The governmental relief programs contributed to new opportunities for white-collar crime. Over 400 billion was put into the support packages for companies and society by the Swedish government. In Sweden, over a 100 million Swedish crowns is lost yearly to financial crimes. The purpose with this study is therefor to examine how financial crime was affected by the Covid-19 pandemic. 

The study is based on an abductive research approach with both a qualitative and quantitative research method. Empirical data has been collected on reported and prosecuted crimes and via six interviews and one email conversation. The statistics are collected from the Swedish National Council for Crime Prevention (Brå) and the respondents are experts within their fields. The study examines the crimes: fraud, benefit crime, accounting fraud, pandemic relief fraud, tax evasion, embezzlement. 

The conclusion of the study is that the pandemic generally has impacted financial crimes in Sweden. Although crime statistics did not always show an increase, the interviews indicated that there are likely unrecorded cases. Conclusions have also been drawn in relation to each specific offence, showing that: (1) Fraud increased during the pandemic. (2) Benefit fraud and COVID-related support fraud were significantly affected by the pandemic. (3) Accounting offences were partially influenced by the pandemic. (4) Tax offences were not noticeably affected during the pandemic itself but have been influenced in its aftermath. (5) Embezzlement was only marginally affected by the pandemic.