Det ökade informationsflödet i samhället har gjort det allt viktigare att elever utvecklar ett källkritiskt förhållningssätt till digitala- och sociala medier. Denna studie undersöker därför vilken kunskap och kompetens lärare upplever att de har eller saknar om att undervisa i digital källkritik, samt vilka undervisningsstrategier och metoder som lärare använder sig av för att ge eleverna förutsättningar att utveckla ett digitalt källkritiskt förhållningssätt.  

Studiens empiri är baserad på sju verksamma lärares redogörelser där empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval med en deduktiv metod där begreppet medie- och informationskunnighet (MIK) fungerade som det teoretiska ramverket. Begreppet MIK har möjliggjort en analys av lärarnas upplevelser i relation till undervisningen om digital källkritik, med fokus på de färdigheter som krävs för att bearbeta, värdera och använda digital information på ett ansvarsfullt sätt.

Resultatet visar att samtliga lärare anser att digital kompetens är ett aktuellt och viktigt område, men det skiljde sig i deras upplevda kompetens. Flera lärare uttrycker att de saknar formell utbildning inom digital källkritik, och att de efterfrågar mer stöd i form av fortbildning och undervisningsmaterial. Samtidigt framkommer det att lärarna använder olika strategier för att stärka elevernas kritiska tänkande.

Konklusionen i denna studie är att lärarnas upplevda kompetens varierar och att lärare både har begränsad kompetens inom medie- och informationskunnighet och begränsad kompetens i att undervisa om medie- och informationskunnighet, vilket påverkar elevernas undervisning. Både läraruppdraget och lärarutbildningen behöver förändras för att spegla dagens digitala utveckling.