Denna empiriska studie utgår från en tidigare litteraturstudie (Magnusson et al., 2025)som påvisade en diskrepans mellan lärares höga tilltro kopplat tillutomhuspedagogikens värde och det samtidigt begränsade praktiska utnyttjandet avmetoden. Diskrepansen som påvisades var sedan grunden för vårt nya problemområdesom fokuserade på varför detta fenomen existerar. Syftet med denna studie var att tareda på varför lärare väljer att bedriva eller inte bedriva utomhuspedagogik i biologi förårskurs 4–6, samt vilka faktorer som påverkar deras beslut. Empiri samlades in viasemistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare i ämnet biologi och studien hardärmed genomförts med en kvalitativ metod. För att analysera den insamlade empirinanvändes en tematisk analys där sex teman identifierades: pedagogiska aspekter,närområde och lokalkännedom, lärares vilja och naturintresse, säkerhet, tidsåtgång,samt ekonomi. Dessa teman ramar in de faktorer som bidrar till om lärare väljer attbedriva eller inte bedriva utomhuspedagogik i ämnet biologi för årskurs 4–6. UrbanDahllöfs ramfaktorteori (1967) används för att förstå hur yttre faktorer påverkar lärarnasvillkor, begränsningar och möjligheter till att genomföra utomhuspedagogik.Närområde och lokalkännedom, säkerhet, tidsåtgång samt ekonomi kan betraktas somramfaktorer enligt Urban Dahllöfs ramfaktorteori (1967). Lärares vilja och inställningtill att genomföra utomhuspedagogik ses i stället som processer då det beror på hurlärarna upplever de ovan nämnda ramfaktorerna. Denna vilja och inställning tillutomhuspedagogik påverkas i synnerhet av huruvida de upplever att metoden gynnarelevernas lärande eller inte. Studiens resultat belyser alltså hur flertalet samverkandefaktorer påverkar lärares beslut att implementera utomhuspedagogik eller avstå från det.