This study examines how academic procrastination affects student’s well-being at Halmstad University, with focus on social networks and psychological consequences. Through a qualitative method, interviews with university students highlight how academic expectations, stress and pressure can influence academic procrastination, which refers to postponing study-related tasks.  The study is analyzed through a hermeneutic method and thematic analysis. The theoretical framework includes Thomas Scheff’s theory of shame and pride, Erving Goffman’s role theory and role expectations, as well as George Herbert Mead’s theory of the self – with particular emphasis on the “Me” (objective self), the “I” (subjective self), and consciousness.  The results show that academic procrastination among university students is highly prevalent, especially when assignments are demanding. Expectations and pressure lead to feelings of stress, anxiety and fear of failure. The results also indicate that social networks can contribute both positively and negatively, acting as a support system for students who procrastinate, while also potentially serve as a source of stress.  The study contributed to a deeper understanding of the social and emotional aspects of procrastination and discusses potential methods to support the well-being of university students.

Denna studie undersöker hur akademisk prokrastinering påverkar högskolestudenters välbefinnande vid Högskolan i Halmstad, med fokus på det sociala nätverket och psykologiska konsekvenser. Genom en kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer med studenter belyser studien hur akademiska förväntningar, stress samt press kan påverka akademisk prokrastinering, som innebär att skjuta upp studierelaterade uppgifter.  Studien analyseras utifrån en hermeneutisk ansats och en tematisk analys. De teoretiska utgångspunkterna innefattar Thomas Scheffs teori om skam och stolthet, Erving Goffmans rollteori och rollförväntningar samt Geroge Herbert Meads teori om jaget – med särskilt fokus på objektsjaget (Me), subjeksjaget (I) och medvetandet.  Resultatet visar att akademisk prokrastinering bland högskolestudenter är mycket förekommande, speciellt när det är krävande uppgifter. Krav och förväntningar skapar känslor av stress, ångest och rädsla att misslyckas. Resultatet påvisar även att sociala nätverk kan bidra med en positiv och negativa faktorer genom att vara ett stöd till studentens som prokrastinera med även en stressfaktor.  Studien bidrog med en ökad förståelse för de sociala och emotionella aspekterna av prokrastinering samt diskuterar potentiella metoder för att främja högskolestudenternas välbefinnande.