Denna sociologiska studie har syftat till att öka förståelsen för hur Latinamerikagrupperna diskuterar livsfilosofin buen vivir som en aspekt av hållbarhet, samt att undersöka vilken betydelse inre omställning och kollektiva arbetssätt kan ha för en socialt hållbar samhällsförändring i Sverige. Studien har fokuserat på följande frågeställningar: På vilket sätt värderar och diskuterar aktörer i Latinamerikagrupperna buen vivir som en aspekt av socialhållbarhet? Hur kan aktörernas diskussion om buen vivir förstås som en aspekt av inre omställning och vilken roll kan den spela för den enskilda individen i det svenska samhället?

Studien har använt en hermeneutisk metodansats och åtta kvalitativa intervjuer med deltagare i Latinamerikagrupperna bidrog till studiens empiri. Det teoretiska ramverket bestod av Karl Polanyis begrepp kommodifiering, Albert Meluccis teori om sociala rörelser samt Walter Mignolos dekoloniala begrepp avlänkning.

Resultatet uppvisade svårigheter att översätta buen vivir till en svensk kontext, men också dess potential att inspirera till hållbara beteendeförändringar. Särskilt genom dess relationella och ömsesidiga förståelse av livet, i kontrast till materialistiska perspektiv. Studien betonar att buen vivir bör närmas med respektfull och ödmjuk tolkning, med erkännande av dess kulturella kontextuella rötter. Avslutningsvis visar studien på att inre omställning och kollektiva arbetssätt kan ha stor betydelse för att kunna stärka en socialt hållbar samhällsförändring i Sverige.

The aim of this sociological study was to increase understanding of how Latinamerikagrupperna (Solidarity Sweden-Latin America) discuss the life philosophy buenvivir as an aspect of sustainability, and to explore the significance of inner transformation and collective approaches for socially sustainable transformation in Swedish society. The following research questions were focused: How do actors within Latinamerikagrupperna value and discuss Buen Vivir as an aspect of social sustainability? How can their discussion be understood as an expression of inner transformation and what role might it play for individuals in Swedish society?

A hermeneutic methodological approach was applied, and empirical material was gathered through eight qualitative interviews with participants from Latinamerikagrupperna. The theoretical framework was based on Karl Polanyi’s concept of commodification, Alberto Melucci’s theory of social movements, and Walter Mignolo’s decolonial concept of delinking.

The results revealed challenges in translating buen vivir into a Swedish context yet highlight its potential to inspire sustainable behavioural change — particularly through its relational and mutual understanding of life, by opposing materialistic perspectives. The studyemphasises that buen vivir should be approached with respectful and humble interpretation,acknowledging its cultural contextual roots. Finally, it shows that inner transformation and collective practices can be of great importance to fostering social sustainable transformation in Sweden.