Wild boar (Sus scrofa) rooting causes extensive damage in agricultural and forest landscapes but also contributes to biodiversity. While its impact on soil conditions has been studied in grasslands and woodlands, knowledge about effects on vascular plant diversity in Swedish habitats remains limited. This study investigates how wild boar rooting affects vascular plant diversity, abundance, and soil conditions in semi-natural grassland, noble deciduous forest, and arable land in southern Halland. Results showed a significant increase in species number and Shannon diversity index (H) on rooted plots compared to unrooted plots in the noble deciduous forest. Rooting may thus enhance species richness and vascular plant diversity, especially where natural disturbances are limited. In arable land, higher diversity in rooted areas was possibly due to seed dispersal from adjacent noble deciduous and mixed forests. However, no significant differences in species number or diversity were found in the semi-natural grassland or species number in the arable land. Rooting did not affect soil pH, moisture, or organic material.

Wild boar rooting increases local heterogeneity, creates mosaic habitats, and promotes biodiversity, though effects vary by habitat type, suggesting that disturbance history and local conditions influence outcomes. Rooting may facilitate seed germination, improving plant establishment in some environments. These findings indicate that wild boars can play a valuable role in nature conservation by enhancing biodiversity, but further research is needed to clarify long-term ecological impacts and identify where rooting is beneficial.

Vildsvin (Sus scrofa) orsakar omfattande skador på jord- och skogsbruk, men bidrar samtidigt till biologisk mångfald genom sitt bökande. Artens markpåverkan har studerats i gräs- och skogsmarker, men kunskapen är begränsad kring hur bökningen påverkar mångfalden av kärlväxter i svenska naturtyper. Denna studie undersöker hur vildsvins bökande påverkar örtartade kärlväxters mångfald, förekomst och markförhållanden i tre naturtyper, naturbetesmark, ädellövskog och åkermark, i södra Halland. Resultaten visade en signifikant skillnad i artantal och artmångfald (Shannonindex, H), mellan bökad och icke bökad mark i ädellövskogen, där fler arter och en större mångfald förekom på bökad mark. Vildsvins bökning kan därmed öka artantal och mångfald av örtartade kärlväxter, särskilt i miljöer med begränsade naturliga störningar. I åkermarken var artmångfalden högre på bökad mark, vilket kan bero på spridning av arter från närliggande löv- och blandskog. Dock förekom ingen signifikant skillnad i antal arter på åkermarken. I naturbetesmarken var där ingen signifikant skillnad i vare sig artantal eller artmångfald. Bökningen påverkade inte heller markens pH, fuktighet eller organiska material.

Vildsvins bökning skapar ökad lokal heterogenitet samt mosaikliknande miljöer, och ökar artmångfalden. Effekten varierade mellan naturtyper. Detta antyder att störningshistorik och lokala miljöförhållanden påverkar bökningens inverkan. Bökning kan gynna fler arter att gro, vilket indikerar på att den kan bidra till att förbättra förutsättningarna för växtetablering i vissa miljöer. Därmed kan vildsvin spela en roll som naturvårdsåtgärd genom att främja biologisk mångfald, men vidare forskning krävs för att förstå långsiktiga och bredare ekologiska effekter om var det gör nytta.