The essay Women in Transition examines how three Swedish women born between

1939 and 1955 perceive their and their mothers' living conditions during the post-war

transition from the ideal of housewifery to paid work. Through oral history, semi-

structured interviews were recorded, transcribed and analyzed using Donna Haraway's

situated knowledges and Yvonne Hirdman's gender contract. The aim is to shed light on

how welfare reforms, the sexual revolution and increased participation in the workforce

reshaped women's scope for action, identity and economy. The results show persistent

gender roles: mothers bore the main responsibility for home and children even when

working full-time, and daughters only reflected on the inequality afterwards. At the

same time, clear shifts took place. All three emphasized economic independence; none

chose full-time housewifery, and the 1971 special taxation, the contraceptive pill and

expanded childcare are described as central factors of freedom. Britta's career after the

divorce and Anna's reluctance to "ask for money" illustrate how structural changes were

negotiated in everyday life. The conclusion is that the welfare state opened up new

opportunities, but that the gender contract was both reproduced and renegotiated

through women's reflexive actions. The study contributes a microhistorical complement

to macro-oriented research on Swedish gender equality.

2SammanfattningUppsatsen Kvinnor i brytningstid undersöker hur tre svenska kvinnor födda 1939–1955uppfattar sina och sina mödrars livsvillkor under efterkrigstidens övergång frånhemmafruideal till lönearbete. Genom muntlig historia spelades semistruktureradeintervjuer in, transkriberades och analyserades med Donna Haraways teori om situatedknowledges och Yvonne Hirdmans teori om det stabilas föränderliga former ochgenuskontrakt. Syftet med uppsatsen är att belysa hur välfärdsreformer, den sexuellarevolutionen och ökat yrkesdeltagande omformade kvinnors handlingsutrymme,identitet och ekonomi.Resultaten visar seglivade könsroller: mödrarna bar huvudansvaret för hem och barnäven vid heltidsarbete, och döttrarna reflekterade först i efterhand över ojämlikheten.Samtidigt skedde tydliga skiften. Alla tre betonade ekonomisk självständighet; ingenvalde heltidshemmafruliv, och 1971 års särbeskattning, p-pillret och utbyggdbarnomsorg beskrivs som centrala frihetsfaktorer. Brittas karriär efter skilsmässan ochAnnas motvilja mot att ”be om pengar” illustrerar hur strukturella förändringarförhandlades i vardagen.Slutsatsen är att välfärdsstaten öppnade nya möjligheter, men att genuskontraktet bådereproducerades och omförhandlades genom kvinnors reflexiva agerande. Studien bidrarmed ett mikrohistoriskt komplement till makroorienterad forskning om svenskjämställdhet.