Denna studie syftar till att jämföra stråtak med två konventionella taktyper ur tekniska, miljömässiga och ekonomiska perspektiv. Undersökningen baseras på litteraturstudier samt kontakt med Dacapo Mariestad yrkeshögskola. För att möjliggöra en rättvis jämförelse har tre identiska husmodeller analyserats, där den enda skillnaden är typen av takkonstruktion. 

Beräkningar av värmeisoleringsförmågan och primärenergitalet visar att ett 300 mm tjockt stråtak motsvarar cirka 177 mm mineralull. Detta uppfyller inte kraven på värmeisolering, därför behövs ytterligare isolering i form av mineralull läggas till för att uppnå det maximala U-värdet på 0,13 W/m²K.Trots att isoleringsförmågan kan göras likvärdig, medför de olika lutningskraven för taken att ett hus med stråtak får ett högre energibehov för uppvärmning. Det innebär att stråtak i dagsläget inte är det mest ekonomiskt fördelaktiga alternativet när det gäller energiprestanda. 

Stråtaket uppvisar dock betydande miljömässiga och kulturella fördelar. Det har en låg klimatpåverkan vid produktion och bidrar både till ekologisk och social hållbarhet. I diskussionen föreslås åtgärder för att minska kostnader, såsom användning av förnybar energi, utökad våtmarksodling samt ökad utbildning av fackmän för att möta efterfrågan på stråtakläggare.