Då den allmänna opinionen har en stor bestämmandekraft i demokratier och formarmedborgares åsikter, spelar medierna och journalisterna en essentiell roll i att kommunicera om fokushändelser. Studien syftar således till att skapa ökad förståelse för hur media formar publikens uppfattning om fokushändelser. Målet är att undersöka hur mediasdagordningsfunktion formar publikreceptionen av fokushändelser. Mer specifikt undersöker studien hur studenter uppfattar medierapporteringen av masskjutningen i Örebrosamt hur medierapporteringen av masskjutningen i Örebro formar studenternas uppfattning om händelsen. Studiens empiriska material utgörs av tre fokusgruppsintervjuermed 11 studenter från Högskolan i Halmstad. Materialet analyseras med de teoretiskaramverken Agenda setting theory, Encoding/decoding theory och Framing theory. Resultatet visar att studenterna uppfattar medierapporteringen som vinklad, dramatisk, förhastad och bristfällig. Deras upplevelse av medierapporteringens kodning resulterar i attde avkodar medierapporteringen som terrorism, berörande, oklar och bortglömd. Detframgår tydligt att studenterna efterfrågar en mer professionell journalistik, där ytterligare information om preventiva åtgärder och polisens arbete önskas. Medierapporteringen påverkar hur människor förstår och reagerar på viktiga händelser i samhället. Envinklad och ensidig rapportering riskerar att skapa misstro, missinformation och rädslor.Studenternas önskemål bör tas i beaktning i syfte att säkerställa en korrekt rapporteringsom stärker förtroendet för medier, journalistik och samhället.