The study examines professionals' statements about the narrative of children's opportunities and access to social capital in Backa, an area with low socioeconomic status, which is analyzed based on Erving Goffman's theory of stigma. The study also intends to investigate how professionals perceive risk and protective factors in children's social networks in order not to be recruited to organized crime, which is analyzed based on Robert Putnam's theory of social capital. Furthermore, the environments in which children's social networks are located in relation to risk and protective factors are treated. The study is based on a qualitative methodological approach conducted through interviews with eight people who are professionals in Backa. The results presented in the study suggest that children in Backa are stigmatized based on their belonging to the area. This can be crucial for children's ability to navigate in society. Risk and protective factors within the children's home environment, school and leisure association are also presented. The study shows that children in Backa have limited opportunities to expand their social network and social capital, which affect risk and protective factors for not being recruited to criminal networks. Furthermore, it emerges that the children from Backa are stigmatized based on their belonging to the area through the negative narrative, which contributes to the children having limited opportunities to establish themselves in society. 

Studien undersöker yrkesverksammas uttalanden om narrativet kring barns möjligheter och tillgång till socialt kapital i Backa som är ett område med låg socioekonomi, vilket analyseras utifrån Erving Goffmans teori om stigma. Studien avser även att undersöka hur yrkesverksamma uppfattar risk och skyddsfaktorer i barns sociala nätverk för att inte rekryteras till organiserad brottslighet, det analyseras utifrån Robert Putnams teori om socialt kapital. Ytterligare behandlas de miljöer som barns sociala nätverk finns i förhållande till risk och skyddsfaktorer. Studien baseras på en kvalitativ metodansats som utförts genom intervjuer med åtta personer som är yrkesverksamma i Backa. Resultatet som presenteras i studien syftar till att barn i Backa stigmatiseras utifrån sin tillhörighet i området. Det kan bli avgörande för barns möjlighet att navigera i samhället. Ytterligare presenteras risk- och skyddsfaktorer inom barns hemmiljö, skola och fritidsförening. Studien visar att barnen i Backa har begränsade möjligheter att utvidga sitt sociala nätverk och sitt sociala kapital, som påverkar risk- och skyddsfaktorer för att inte rekryteras till kriminella nätverk. Vidare framkommer att barnen från Backa stigmatiseras utifrån sin tillhörighet i området genom det negativa narrativet, som bidrar till att barnen får begränsade möjligheter att etablera sig i samhället.