Syftet med denna studie var att undersöka hybridarbetets påverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Denna studie utgick från tre olika HR-avdelningar vid tre olika organisationer. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med tolv informanter. I studien användes Kasam, Self-Determination Theory och Gränsteorin för att tolka resultatet. Intervjuerna analyserades med stöd i en tematisk analys. 

Resultatet i studien visade att hybridarbete upplevdes både positivt och negativt av informanterna. En ökad flexibilitet, genom att de kunde planera sin arbetsdag utifrån sina egna behov och den arbetsro de fick utav det, lyftes som något positivt. Informanterna beskrev även att när de behövde koncentrera sig eller få gjort en del administrativt arbete kunde distansarbetet främja koncentrationen och effektiviteten. Hybridarbete kunde även ge en bättre balans mellan privatlivet och arbetet. Informanterna lyfte även negativa delar med hybridarbete såsom att den sociala interaktionen minskade när de arbetade i ett hybridupplägg. Detta påverkade känslan av tillhörighet och samhörighet i arbetsgruppen. Informanterna lyfte även de tekniska utmaningar som hybridarbete innebär. Till exempel påpekades att individer som medverkade vid hybridmöten på distans kunde glömmas bort och att tekniken kunde strula. 

Studien visade att hybridarbete kan främja välmående, men också påverka den som arbetar på hybrid negativt. Utfallet berodde till stor del på hur organisationen och dess ledare strukturerade arbetsmiljön för att främja social kontakt mellan medarbetare, etablera tydlig kommunikation och balansera behovet av grupptillhörighet med den flexibilitet som hybridarbete erbjuder.

The aim of this study was to examine the impact of hybrid work on the psychosocial workenvironment. The study focused on three different HR departments across three separateorganizations. It was conducted as a qualitative interview study with twelve participants.The study applied the theories of Kasam, Self-Determination Theory (SDT), and BoundaryTheory to interpret the findings. The interviews were analyzed using thematic analysis.The results showed that hybrid work was perceived both positively and negatively by theparticipants. Increased flexibility being able to plan their workday according to their ownneeds and the sense of calm it provided was highlighted as a positive aspect. Participantsalso described that when they needed to concentrate or complete administrative tasks,working remotely enhanced their focus and efficiency. Hybrid work was also perceived toprovide a better balance between work and private life.However, participants also pointed to downsides of hybrid work, such as reduced socialinteraction when working in a hybrid model. This affected their sense of belonging andcohesion within the team. They also mentioned technical challenges associated with hybridwork. For example, remote participants in hybrid meetings were sometimes forgotten, andtechnical issues could arise.The study concluded that hybrid work can promote well-being, but it can also negativelyaffect those who work in hybrid settings. The outcome largely depended on how theorganization and its leaders structured the work environment to foster social interactionamong employees, establish clear communication, and balance the need for group belongingwith the flexibility that hybrid work provides.