Trots dokumentationens centrala plats i förskolan råder osäkerhet kring dess praktiska tillämpning, vilket gör området särskilt relevant och angeläget att undersöka. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för dokumentationens roll i förskolans vardag genom att undersöka vilka strategier förskollärare använder, vilka faktorer som påverkar deras val samt vilka möjligheter och utmaningar de möter i dokumentationsarbetet. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med 15 förskollärare i en sydsvensk stad, och har analyserats genom tematisk analys med stöd i praktikteori. Resultatet visar att dokumentation är en situerad och kollektiv praktik, där strategierna påverkas av verksamhetens ramar, syfte, resurser och rådande normer. Förskollärare tillämpar varierande strategier såsom digitala verktyg, schemalagd dokumentationstid, planeringsmallar, reflektionsmöten och tydlig arbetsfördelning. Resultatet påvisar att dokumentation kan fungera som ett kraftfullt verktyg för att synliggöra barns lärprocesser, främja reflektion och barns delaktighet samt underlätta kommunikationen med vårdnadshavarna. Samtidigt utgör tidsbrist, otydliga riktlinjer och tekniska begränsningar samt olika tolkningar av dokumentationens syfte betydande utmaningar. Slutsatsen är att dokumentationspraktiker varierar avsevärt och att det kräver stödstrukturer, strategier och ett professionellt tydligt ledarskap för att resultera i förbättrade kvalitetsarbeten. Studien bidrar med viktiga insikter för framtida utveckling av dokumentationsarbetet i förskolan. 

Despite the central role of documentation in early childhood education, there remains uncertainty regarding its practical application, making this a particularly relevant and important area of inquiry. The aim of this study is to deepen the understanding of the role of documentation in everyday preschool practice by examining the strategies preschool teachers use, the factors influencing their choices, and the opportunities and challenges they encounter in their documentation work. The study is based on semistructured interviews with 15 preschool teachers in a southern Swedish city and has been analyzed using thematic analysis supported by practice theory. The results show that documentation is a situated and collective practice, where strategies are influenced by organizational frameworks, purpose, resources and prevailing norms. Preschool teachers apply a variety of strategies, including digital tools, scheduled documentation time, planning templates, reflection meetings, and clear division of responsibilities. The result demonstrates that documentation can serve as a powerful tool for making children's learning processes visible, promoting reflection and child participation, and facilitating communication with guardians. However, time constraints, unclear guidelines, technical limitations and varying interpretations of the purpose of documentation present significant challenges. The conclusion is that documentation practices vary considerably and require structural support, shared strategies, and clear professional leadership in order to lead to improved quality work. The study contributes valuable insights for the future development of documentation practices in early childhood education.