I Sverige är den digitala kompetensen generellt hög. Trots det uppger åtta av tio gymnasielärare att de känner sig osäkra på hur de ska hantera AI. Eftersom gymnasielärare spelar en central roll i att förbereda elever för en digital framtid, är det avgörande att de själva besitter AI-kompetens. Tidigare forskning har främst fokuserat på hur undervisningen påverkas av generativ AI, men det finns ett gap mellan gymnasielärarnas behov och den AI-utbildning som erbjuds. Studien syftar till att identifiera gymnasielärarens upplevda behov för att använda GenAI effektivt och ansvarsfullt samt att skapa ett ramverk som konkretiserar vad kompetensutveckling för gymnasielärare kan innehålla.

Forskningsområdet har undersökts genom semistrukturerade intervjuer, där en tematisk analys har tillämpats. Studien har inkluderat gymnasielärare från olika ämnesområden i olika åldrar med varierande erfarenheter av GenAI. Samtliga hade en god datavana och en positiv inställning till GenAI i gymnasieskolan.

Studien identifierade fem kunskapsområden: förståelse för hur GenAI fungerar, etiska aspekter, möjligheter med GenAI, pedagogisk integrering och bedömning. Aktiviteterna som identifierades var: praktisk träning med stöd och vägledning, kollegialt lärande och interdisciplinärt samarbete. Studien visar också på behovet av tydliga nationella riktlinjer samtidigt som det också presenteras som en utmaning. 

Sweden generally has a high level of digital competence. However, eight out of ten high school teachers reported feeling uncertain about how to manage AI. As high school teachers play an important role in preparing students for a digital future, it is crucial that they possess AI-competence. Previous research has mainly focused on how generative AI affects the teaching. There remains a gap between the support teachers require and the AI-education currently offered. The aim of this study is therefore to identify high school teacher's perceived needs for using GenAI effectively and responsibly, as well as to develop a framework that concretizes what professional development för high school teachers should include.

The research was conducted through semi-structured interviews and analysed using a thematic analysis. The study involved teachers from various subjects, different ages and with different levels of experience with generative AI. All participants demonstrated good data experience and a positive attitude towards the use of AI in education.

The study identified five areas of knowledge: understanding how GenAI works, ethical aspects, possibilities with GenAI, pedagogical integration and assessment. Activities that were highlighted included: practical training with guidance and support, collegial learning and interdisciplinary collaboration. The study also highlights the need for better national guidelines, while at the same time presenting this as a challenge.