Inom redovisningsområdet utgör hållbarhetsrapportering det största paradigmskiftet sedan dubbel bokföring. Generativ AI används i allt högre grad inom hållbarhetsrapportering, men det finns fortfarande begränsad kunskap om hur yrkesverksamma faktiskt upplever och tillämpar dessa verktyg i praktiken. Denna studie undersöker hur generativ AI används och uppfattas i kontexten av hållbarhetsrapportering. Genom nio semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom området analyseras hur verktyg som ChatGPT och Microsoft Copilot tillämpas i olika rapporteringsmoment. För att analysera hur användare uppfattar och interagerar med generativ AI används centrala begrepp från TAM2, såsom uppfattad användbarhet, uppfattad användarvänlighet, social påverkan och tidigare erfarenhet. Resultaten visar att generativ AI ofta används för textbearbetning, tolkning av regelverk samt framtagande av presentationsmaterial. Användarna beskriver generativ AI som ett värdefullt stöd, särskilt i tidiga utkastfaser och vid hantering av stora informationsmängder. Samtidigt varierar uppfattningarna om datakvalitet och tillförlitlighet, och det uttrycks oro för överanvändning samt risk för greenwashing. Generativ AI används i stor utsträckning inom flera moment av hållbarhetsrapportering och uppfattas som ett användbart stöd, särskilt för textbearbetning, informationsstrukturering och förståelse av regelverk, där organisatoriskt stöd, tillgång till relevant dokumentation och användarens kompetens är avgörande för dess framgång. Studien bidrar med empiriska insikter till ett snabbt växande forskningsfält och understryker behovet av fortsatt kritisk reflektion och strukturerad implementering i praktiken.

Within the field of accounting, sustainability reporting marks the greatest paradigm shiftsince double-entry bookkeeping. Generative AI is increasingly being used in sustainability reporting, yet little is known about how professionals experience and apply such tools in practice. This study explores how generative AI is used and perceived in the context of sustainability reporting. Through nine semi-structured interviews with professionals working with sustainability reporting, we examine how they leverage generative AI through tools like ChatGPT and Microsoft Copilot in various reporting tasks. To analyze how users perceive and engage with generative AI tools in practice, the study draws on key constructs from TAM2, including perceived usefulness, perceived ease of use, social norms, and prior experience. Results show that generative AI is commonly used for text processing, interpreting regulatory frameworks, and preparing presentation materials. Users generally describe the technology as helpful, especially in early drafting stages and for handling large volumes of information. However, perceptions of data quality and output reliability vary significantly, and concerns are raised regarding overreliance and risks of greenwashing. Generative AI is widely used across multiple aspects of sustainability reporting and is perceived as a valuable support tool, particularly for text processing, information structuring, and interpretation of regulatory frameworks, where organizational support, access to relevant documentation, and user competence are critical for its successful application. The study contributes empirical insights to a rapidly evolving research field and highlights the need for continued critical reflection and structured implementation in practice.