This bachelor's thesis investigates the implementation of energy efficiency measures among small and medium-sized enterprises (SMEs) in Halland, Sweden, that have received support through Region Halland’s financial support Energismart and Energy Audit Grants. The purpose of the study is to evaluate the extent to which recommended measures have been carried out and to identify key drivers, barriers, and improvement opportunities associated with the support schemes. The study is based on quantitative data from 224 Energismart reports and 9 energy audit reports, along with qualitative interviews conducted with a subset of participating companies (46 from Energismart and 5 from audit-supported firms). Implementation rate was calculated as the proportion of measures reported as completed, and interview responses were thematically analyzedto identify recurring factors influencing decision-making. The results show an average implementation rate of 42% for Energismart and 54% for the energy audit grants, which is in line with previous studies. Reported barriers included financial uncertainty, limited time and resources, lack of follow-up, and knowledge gaps. No clear relationship was found between implementation rate and company’s financial ratios, indicating that financial capacity alone does not explain implementation outcomes. Identified drivers included anticipated cost savings, increased awareness, external advice, and internal engagement. Companies also expressed the need for clearer follow-up, improved energy data visualization, and more opportunities for peer learning. The study concludes that regional support plays an important role in promoting energy efficiency among SMEs, but many proposed actions are still left unimplemented. Future efforts should prioritizelong-term follow-up, technical support, and accessible knowledge to help companies take further steps in their energy work

Detta examensarbete undersöker genomförandet av föreslagna energieffektiviseringsåtgärder i små och medelstora företag (SMF) i Halland som tagit del av två finansiella stöd från Region Hallands de kallar Energismart och Energikartläggningscheckar. Syftet är att analysera i vilken utsträckning föreslagna åtgärder har implementerats samt att identifiera centrala drivkrafter, hinder och förbättringsförslag kopplade till dessa stödformer. Studien bygger på en kvantitativ analys av 224 rapporter från Energismart samt 9 rapporter från energikartläggningscheckar. Som komplement har 51 kvalitativa intervjuer genomförts med en mindre andel av dessa företag, 46 som deltagit i Energismart och 5 som genomfört en energikartläggning. Genomförandegraden har beräknats utifrån den andel åtgärder som enligt företagens egna uppgifter har implementerats, i relation till det totala antalet föreslagna åtgärder i respektive rapport. Intervjumaterialet har dessutom analyserats tematiskt i syfte att identifiera återkommande drivkrafter och hinder för genomförande. Energismart var ett lättillgängligt stöd där en energikonsult genomfördeett platsbesök hos företaget under en halv arbetsdag, följt av en kort rapport med åtgärdsförslag. Fokuset låg på att identifiera enkla och direkt genomförbara effektiviseringar, så kallade "lågt hängande frukter". Energikartläggningscheckar ger stöd för en energikartläggning som innefattar en mer omfattande analys enligt Energimyndighetens riktlinjer, detta stöd är idag på 50% av kartläggningens totala kostnad upp till 100 000 kronor, men under den perioden som undersöks i detta arbete låg stödets täckning på 50% av kartläggningens kostnad upp till 30 000 kr. Resultaten visar att genomförandegraden i genomsnitt var 42 % för Energismart och 54 % för Energikartläggningscheckar. Dessa nivåer överensstämmer med tidigare forskning som indikerar att omkring hälften av föreslagna åtgärder genomförs, trots att många är ekonomiskt lönsamma. Vanliga upplevda hinder av företagen inkluderade ekonomisk osäkerhet, begränsade resurser, brist på intern tid, bristande uppföljning samt kunskapsluckor. Genomförandegraden visade inget tydligt samband med tre av finansiella nyckeltal, vilket tyder på att andra faktorer än finansiell kapacitet påverkar beslutsfattandet. Drivkrafter som identifierades var bland annat förväntade energibesparingar, ökad medvetenhet, externt stöd och internt engagemang. Företagen uttryckte även behov av bättre uppföljning, visualisering av energidata samt ökad möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra verksamheter. Slutsatsen är att Region Hallands stödinsatser spelar en viktig roll i att främja energieffektivisering i SMF i länet, men många av de föreslagna åtgärderna blir ändå inte genomförda. För att fler åtgärder ska bli utförda föreslås ett ökat fokus på långsiktig uppföljning, tekniskt stöd och insatser som stärker företagens kunskap. Ett mer praktiskt och långsiktigt arbetssätt kan göra stödet mer träffsäkert och hjälpa företagen att komma vidare med sitt energiarbete.