Syftet med studien är att undersöka och analysera de arbetssätt som förskollärare använder för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. En ståndpunkt är hur barnen bemöter dessa arbetssätt, till följd av hur det påverkar deras delaktighet och engagemang. Detta analyserades därefter och förskollärarnas arbetssätt jämfördes i syfte att belysa likheter respektive skillnader. Studien genomfördes via en kvalitativ metod med observationer och ljudinspelningar på tre förskolor med varierade demografiska förutsättningar. Barnen som inkluderades var mellan 2–5 år. Utifrån den insamlade data utfördes en tematisk analys som sedan granskades med utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv och teorin om transspråkande. Resultaten understryker vikten av att implementera multimodala verktyg i undervisningen, som ett sätt att göra den mer tillgänglig och engagerande. Resultatet visar även att förskollärarna kräver ytterligare utbildning för att skapa en djupare förståelse för hur flerspråkighet kan hanteras. Det framträdde dessutom skillnader i hur förskollärarna använde flerspråkighet som en metod i undervisningen vilket i sin tur påverkade barnens engagemang och delaktighet. Slutsatsen lyfter fram vikten av att betrakta flerspråkighet som en resurs, men att det av den grund krävs en ökad medvetenhet hos förskollärarna. Detta för att skapa en inkluderande lärmiljö för samtliga barn inom förskoleverksamheten. 

The purpose of this study is to investigate and analyze the methods used by preschool teachers to support the language development of multilingual children. An important aspect is how children respond to these methods and how this affects their participation and engagement. The analysis compared the teachers’ practices highlighting similarities and differences. The study was conducted using a qualitative method with observations and audio recordings at three preschools with varying demographic conditions. The children included were between 2-5 years old. A thematic analysis was performed based on the collected data, which was then examined from a sociocultural perspective and the theory of translanguaging. The results emphasize the importance of implementing multimodal tools in teaching to make it more accessible and engaging. It also shows that preschool teachers require further training to deepen their understanding of how to address multilingualism. Additionally, differences emerged in how preschool teachers used multilingualism as a method in their teaching, which in turn influenced children’s engagement and participation. The conclusion highlights the importance of viewing multilingualism as a resource but also stresses the need for increased awareness among preschool teachers to create an inclusive learning environment for all children in preschool education.