I denna förstudie har krav som måste uppfyllas inom ramarna för EU-direktivet EED artikel 29 identifierats och förslag har tagits fram på hur kraven kan uppfyllas. En bedömning har gjorts gällande omfattning av kompetens inom energieffektiviseringsprojekt och energitjänster samt den nationella kapaciteten. Förstudien ger förslag till kompetenshöjande som kapacitetshöjande insatser på kort sikt samt utveckling av dessa på lång sikt.

Denna förstudie visar att marknaden för energitjänster inte fungerar optimalt även om det finns en stor kvarvarande lönsam potential, privat liksom offentligt. Resultaten visar att Sverige däremot har goda förutsättningar att uppfylla kraven i EED-direktivets artikel 29, förutsatt att åtgärder vidtas på flera områden.

För att skapa en fungerande marknad för energieffektiviseringstjänster måste en helhet adresseras där både beställare och leverantörer ges stöd. Detta kräver att faktorer såsom utveckling av beställarkompetens och förtroende mellan aktörer adresseras. EED-direktivet specificerar särskilt EPC-projekt (energispargarantimodeller). Dessa har minskat i Sverige under det senaste decenniet. Förstudien visar att det finns behov av att utveckla dessa modeller så de matchar behoven hos offentliga beställare samt att öka offentliga aktörers juridiska och tekniska kunskaper kopplat till energitjänster.

Inom ramen för förstudien identifierades också ett behov av utveckling av finansieringsmodeller, där externa affärsmodeller och så kallade ”gröna lån” kan vara viktiga. Brist på kunskap om byggnaders energiprestanda samt hur energieffektivisering ska genomföras och finansieras är ett hinder inom den offentliga sektorn. För att stödja utvecklingen krävs utbildningar med praktisk inriktning på drift och underhåll samt utveckling av vägledningar och mallar för genomförande liksom upphandling av energieffektiviseringstjänster. För att skapa framgångsrika energieffektiviseringsprojekt behöver offentliga organisationer stärka sin interna struktur och kompetens. Ett exempel är att införa energimål och handlingsplaner i ägardirektiv och att krav på energieffektivisering integreras i interna processer. Det finns ett behov av att förbättra kunskap kring upphandling och finansiering liksom att sprida denna kunskap. Resultaten visar även att alternativa finansieringsmodeller behöver utvecklas för att möjliggöra genomförande av energitjänster. Det finns även behov av anpassade utbildningar för att öka framför allt beställarnas, men också leverantörernas, kompetens för att beställa och leverera energitjänster.

Förstudien pekar även på behovet av en central plattform där information relaterat till energitjänster samlas och som adresserar offentliga aktörer.