The purpose of the present study was to investigate a) whether social media use mediates the relationship between social physique anxiety and muscle dysmorphia and b) whether social media mediates the relationship between internalization of muscle ideals and muscle dysmorphia. Muscle dysmorphia is a complex mental disorder that can be developed by cultural, social and psychological factors and is most commonly found in men who strength train. The study was based on the need to increase knowledge about factors and mechanisms behind the development of muscle dysmorphia. The study design was quantitative cross-sectional, and data collection was done via a digital self-assessment questionnaire. A total of 95 men aged between 18 and 54 years (M = 27.38) (SD = 6.42) participated in the study. All participants used social media and engaged primarily in strength training. The results of the present study highlight that specific uses of social media that expose users to appearance- and strength training-focused content may play a role in whether social media functions as a mechanism in the relationships between social physique anxiety and muscle dysmorphia, as well as the internalization of muscular ideals and muscle dysmorphia. The findings support previous research showing that social media focused on appearance and body ideals can influence how individuals perceive their own bodies and contribute to the associations between social physique anxiety, internalization of muscular ideals, and muscle dysmorphia.       

Föreliggande studies syfte var att undersöka a) om användning av sociala medier medierar sambandet mellan social kroppsångest och muskeldysmorfi och b) om användning av sociala medier medierar sambandet mellan internalisering av muskelideal och muskeldysmorfi. Muskeldysmorfi är en komplex psykisk störning som kan utvecklas av kulturella, sociala och psykologiska faktorer och är vanligast förekommande hos styrketränande män. Studien grundade sig i behovet av ökad kunskap kring faktorer och mekanismer bakom utvecklingen av muskeldysmorfi. Studiedesignen var en kvantitativ tvärsnittsdesign där datainsamlingen gjordes via digitala självskattningsformulär. Totalt deltog 95 män mellan 18 och 54 år (M=27,38) (SD=6,42) som använde sociala medier samt hade styrketräning som huvudsaklig träningsform. Föreliggande studies resultat belyser att de specifika användningsfokus av social media som exponerar användaren för utseende- och styrketräningsfokus kan spela en roll i huruvida sociala medier utgör en mekanism i sambanden mellan social kroppsångest och muskeldysmorfi och internalisering av muskelideal och muskeldysmorfi. Resultaten stödjer tidigare forskning som visar att sociala medier med fokus på utseende- och kroppsideal, kan spela en roll i hur individer ser på sin egen kropp och i sambanden mellan social kroppsångest och internalisering av muskelideal och muskeldysmorfi.