The sector containing construction and real estate are a big part of the total greenhouse gas emissions in Sweden. They drastically need to be lowered to reach the climate goals provided by the European Commission and the Swedish parlamanet. A significant part of the emissions of buildings is caused by the frame system of buildings, and to counter the high emissions, glulam as a material in the frame system has started to be compared and implemented as a substitute.

The aim for this study is to examine the climate impact for a steel frame system in a warehouse, and compare it to a glued laminated timber (Glulam) frame system, and to see if the foundation construction affect the comparison of the climate impact.

This was done by calculating acceptable dimensions for parts of the glulam frame to obtain a total weight, which then was compared to the total weight for the existing steel frame. The total weight for both of the frames are part of the calculation for the climate impact by doing a life cycle analysis in the product stage (A1-A3). The climate impact of the foundation slabs is also considered by calculating the dimensions.

The results favoured the glulam frame system by having a climate impact about 300% less than the existing steel frame system, even if the glulam frame system had a total weight of about 50% more than the steel frame. This result have the founation slabs in mind. The foundation slabs for both frame systems were calculated and resulted in a equal size.

Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av växthusgasutsläppen i Sverige. Dessa utsläpp behöver drastiskt minskas för att nå de klimatmål som den Europeiska kommissionen och Sveriges riksdag har satt upp. En betydande del av byggnaders utsläpp orsakas av byggnadernas stomme, och för att minska de höga utsläppen har limträ som stommaterial börjats jämföras och implementerats som ett alternativ.

Syftet med detta arbete är att jämföra klimatpåverkan för en hallbyggnad som är uppbyggd av en stålstomme med en lika stor hallbyggnad som är uppbyggd av en limträstomme. Vidare ska det även undersökas om grundkonstruktionen för respektive hallbyggnad påverkar jämförelsen av klimatpåverkan.

Detta gjordes genom att beräkna erforderliga dimensioner för limträstommens bärverksdelar för att få fram en totalvikt, som sedan jämfördes med stålstommens totalvikt. Dessa totalvikter låg till grund för beräkningarna av klimatpåverkan, uttryckt i kg CO2e, som genomfördes genom en livscykelanalys av produktskedet (A1-A3). Utöver stommens delar beräknades även grundsulornas dimensioner för att se en skillnad i klimatpåverkan.

Resultatet visade att stålstommen släppte ut ungefär 300% mer kg CO2e än limträstommen, trots att limträstommens vikt var ungefär 50% högre än stålstommens. I detta resultatet så har grundsulorna räknats med för respektive stomme. Grundsulorna visade sig vara lika stora oavsett val av stommaterial.