Språk, media och sport samverkar för att konstruera och rekonstruera könskonstruktioner i samhället genom att förmedla information på särskiljande sätt beroende på atleters könstillhörighet. Den här uppsatsen undersöker hur språket används på olika sätt i dam- respektive herrtävlingar i skidskytte. Syftet är att undersöka om det finns en skillnad i språket som används i sportmediabevakningen inom en relativt jämställd sport som skidskytte. Detta görs genom att närmare undersöka hur man beskriver framgångar och motgångar, vilka värderande ord man väljer att använda samt om man använder könsmarkering och namn på särskiljande sätt i de olika sändningarna. Undersökningen görs utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av affektiv positionering samt diskursanalys.  Resultaten visar en övergripande likhet i språket som används i rapporteringen av skidskytte. Det finns dock vissa skillnader. Till exempel finns det en stor skillnad i hur man använder namn på kvinnliga och manliga atleter där man kan se att de svenska damerna främst benämns med sitt fullständiga namn medan de svenska herrarna benämns med efternamn. Resultatet visar även att kommentatorerna uttrycker en större tilltro till de manliga åkarnas förmåga samtidigt som de tvivlar på deras taktiska tänkande. Undersökningen leder dock även till slutsatsen att man, till skillnad från i historisk bevakning, inte jämför damernas prestation utifrån herrarnas utan tvärtom jämför herrarna med damerna. Det finns vissa tendenser i materialet som tyder på att kommentatorerna använder sig av en mer professionell diskurs vid kommentering av herrskidskytte. Trots vissa motsägande mönster visar resultaten främst framsteg vad gäller jämställdheten i språket som används i kommenteringen. De skillnader som finns kan dock fortfarande påverka både uppfattningen av de individuella atleterna och könskonstruktionen i samhället.