Children in families where one or more parents suffer from mental illness are particularly vulnerable. The issue explored in this study concerns the insufficient support and opportunities available to these children, who often remain in the shadows of their parents' mental health issues. The aim of the study is to investigate what resources and interventions are currently available for children in families where one or more parents suffer from mental illness. The study also aims to examine how professionals work to ensure that the voices of these children are heard within these families. Additionally, the study highlights the gaps and challenges that exist within the current support system. To address the study's objectives and research questions, I employed a qualitative method in the form of semi-structured interviews with professionals within the social services in medium-sized and large municipalities in Sweden. The purpose of these interviews was to gather professionals' experiences, opinions, and knowledge regarding work with children and families where one or more parents suffer from mental illness. The results of the study indicate that the social services offer a number of support measures, but there are still significant shortcomings and challenges. One of the biggest challenges identified is the lack of specific programs to address mental illness within the social services. Many respondents expressed that the social services often have to take on tasks that should actually be handled by healthcare, which is complicated by long waiting times and a lack of resources in specialized units such as child and adolescent psychiatry (BUP) and adult psychiatry. The study also highlights the importance of strengthening children's participation in decision-making processes that affect their lives, while also ensuring that children are not burdened with guilt or responsibility that they should not bear. Professionals must integrate both a child rights perspective and a child perspective in their work, where the needs and rights of children are prioritized, while also maintaining a holistic view that includes the parents' situation and health. 

 Barnen i familjer där en eller fler av föräldrarna lider av psykisk ohälsa är utsatta. Problemet som denna studie undersöker handlar om det otillräckliga stöd och möjligheter för dessa barn, som ofta hamnar i skuggan av sina föräldrars psykiska hälsoproblem. Studiens syfte är att undersöka vilka resurser och interventioner som för närvarande finns tillgängliga för barnen i familjer där en eller fler av föräldrarna lider av psykisk ohälsa. Studien syftar också till att undersöka hur de professionella jobbar för att få barnens röster i dessa familjer blir hörda. Studien belyser också de brister och utmaningar som finns inom det befintliga stödsystemet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjänsten i medelstora och stora kommuner i Sverige. Syftet med dessa intervjuer har varit att samla in yrkesverksammas erfarenheter, åsikter och kunskap kring arbetet med barnen och familjer där en eller fler av föräldrarna lider av psykisk ohälsa. Resultaten av studien visar att socialtjänsten erbjuder ett antal stödinsatser, men att det fortfarande finns betydande brister och utmaningar. En av de största utmaningarna som identifierades är bristen på specifika program för att hantera psykisk ohälsa inom socialtjänsten. Många respondenter uttryckte att socialtjänsten ofta tvingas ta på sig uppgifter som egentligen borde hanteras av hälso- och sjukvården, vilket försvåras av de långa väntetiderna och resursbristen inom specialiserade enheter som BUP och vuxenpsykiatrin. Studien belyser även vikten av att stärka barnens delaktighet i beslutsprocesser som rör deras liv, samtidigt som det är viktigt att undvika att barnen belastas med skuld eller ansvar som de inte bör ha. Professionella måste integrera både barnrättsperspektivet och barnperspektivet i sitt arbete, där barnens behov och rättigheter prioriteras, samtidigt som de har en helhetssyn som också omfattar föräldrarnas situation och hälsa.