Bakgrund: Sepsis är ett komplext ohälsotillstånd, utmärkande av varierad symtombild. Utan tidig identifiering stiger allvarlighetsgraden och mortalitetsrisk med sjukdomens progression. Sjuksköterskor kommer i kontakt med patienter tidigt under hela vårdkedjan och har ett ansvar att bedöma, utvärdera och kommunicera patientsäkert. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av förutsättningar för att tidigt identifiera sepsis. Metod: Allmän litteraturstudie där fem kvantitativa och fem kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades, analyserades och kategoriserades. Resultat: Sepsis är ett tillstånd med varierad sjukdomsbild där kunskapsbrist hos sjuksköterskor om tidiga symptom och patofysiologin utgjorde hinder vid tidig upptäckt. Även organisatoriska och arbetsmiljörelaterade resurser såsom tid, tillgång till vårdplatser och högt patientflöde var negativt och kunde försena identifikationen. En positiv attityd till kunskap samt tillgång till utbildning var positivt vid medvetenhet om sepsis och tidig identifiering. Riktlinjer och bedömningsverktyg hade betydelse för sjuksköterskors kliniska bedömningar av sepsis och gav förutsättning för evidensbaserad vård. Konklusion: En positiv inställning och ett kritiskt förhållningssätt till evidensbaserad vård i kombination med tillgång till utbildning gynnar tidig identifikation. Brist på kunskap, tid och tillgängliga vårdplatser är förutsättningar som identifierats som negativa. Med hänvisning till det begränsade urvalet krävs mer forskning inom området.

Sepsis is a complex medical condition, characterised by arange of symptoms and signs. Without early identification, the severity andmortality risk of the condition tend to escalate as the disease progresses.Nurses come into contact with patients early, and throughout the entire carejourney, bearing the responsibility to assess, evaluate, and communicatemedical decisions while ensuring patient safety. Purpose: This study aimedto describe nurses’ experiences of key factors in the early identification ofsepsis. Method: A general literature review was conducted, including fivequalitative and five quantitative scientific articles. These articles wereanalysed into categories to provide an overview of the current state ofknowledge. Result: Sepsis is a condition with a varied clinical picturewhere a lack of knowledge of symptoms and the pathophysiologyconstituted obstacles in early detection. Organisational and workenvironment-related conditions, such as time constraints, limited availabilityof care beds, and a high patient flow, risked delaying the identification. Apositive attitude towards knowledge acquisition and access to educationwere positive in awareness around, and early identification of, sepsis.Guidelines and assessment tools were of importance for the nurses’ clinicalassessment and provided conditions for evidence-based care. Conclusion: Apositive attitude and a critical approach to evidence-based caring incombination with education promote early identification. Lack ofknowledge, time and access to care beds were factors that affected the earlyidentification and were identified as negative conditions. Due to the limitedsampling, further research will be required.