Bakgrund: Klimakteriet är en naturlig del av det kvinnliga åldrandet och som,individuellt, kan innebära mer eller mindre symtom. Etablerade behandlingsalternativ finns men både kvinnor och distriktssköterskor upplever bristande kunskap om hur dessa bäst tillämpas och osäkerhet om hos vilken vårdgivare kvinnorna bör söka för sina symtom. De senaste åren har det upprättats separata klimakteriemottagningar efter riktade utbildningsinsatser men resultatet av dessa är inte tydligt klarlagt. Syfte: Syftet var att kartlägga distriktssköterskors erfarna effekter av en riktad utbildningsinsats i arbetet med kvinnor i klimakteriet. Metod: I studien intervjuades sju distriktssköterskor på olika primärvårdsenheter i Västergötland, Sverige. En kvalitativ design med induktiv ansats och med förutbestämda intervjufrågor användes och materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades tre huvudkategorier: Implementering av nyvunnen kunskap, Nyupprättat mottagningsarbete samt Utmaningar och förutsättningar. Konklusion: I denna studie framkom att distriktssköterskor erfor att den riktade utbildningsinsatsen givit ökade förutsättningar att vägleda kvinnor i klimakteriet. Med hjälp av en ny struktur och uppdaterade rutiner, är distriktssköterskan en centralfigur i den nya klimakteriemottagningen, som blivit en naturlig sökväg för kvinnorna. 

Background: Menopause is a natural part of female aging which, individually, caninclude more or less symptoms. Established treatment options exist, but both women and district nurses experience a lack of knowledge about how these are best applied and uncertainty of which healthcare-provider the women should seek about their symptoms. In recent years, separate menopause clinics have been established following targeted educational intervention, but the results of these are not entirely clarified. Purpose: The purpose was to map district nurses' experienced effects of a targeted educational intervention on working with women in menopause. Method: In the study, seven district nurses were interviewed at different primary care units in Västergötland, Sweden. A qualitative design with an inductive approach and predetermined interview questions were used and the material was analyzed with qualitative content analysis. Results: Three main categories were identified in the results: Implementation of newly acquired knowledge, Newly established menopause clinic, and Challenges andPrerequisites. Conclusion: In this study, it appears that district nurses feel that the targeted education has provided increased opportunities to guide women in the menopause. With the help of a new structure and updated routines, the district nurse is a central figure in the new menopause clinic, which has become a natural path to care for the women.