Bakgrund: Hjärtstopp är ett hälsoproblem världen över och kan definieras

som ett plötsligt upphörande av hjärtaktivitet, som innebär att patienten blir

medvetslös och saknar andning. Tidig hjärt-lungräddning (HLR) och

defibrillering ökar överlevnadschanserna för patienten. Sjuksköterskor

befinner sig oftast först på plats och har en viktig roll vid

återupplivningsförsöken. Det finns idag otydligheter kring hur arbetet ska

fördelas och vilken profession som ansvarar för vad. Syfte: Syftet var att

utforska sjuksköterskans erfarenheter vid ett plötsligt hjärtstopp på sjukhus.

Metod: Litteraturstudien utfördes genom induktiv ansats. Databaser som

användes var CINAHL och PubMed, totalt så hittades 10 resultatartiklar.

Resultatartiklar av kvalitativa och kvantitativa metoder användes för att

skapa resultatet. Resultat: Resultatet består av tre kategorier: Känsla av

stress och oro, otillräcklig kunskap och oerfarenhet och kommunikation och

samarbete. Resultatet beskriver att HLR är ett utsatt moment för

sjuksköterskor och att det finns otydliga riktlinjer vid ett hjärtstopp.

Konklusion: Sjuksköterskors erfarenheter vid hjärtstopp beskriver hög

arbetsbelastning, känslomässig stress och ansvar. Effektivt teamarbete och

kommunikation är avgörande för goda förutsättningar och ökar chanserna

för att patienten överlever vid livsuppehållande åtgärder. Stärkta rutiner och

debriefing efter en akut situation rekommenderas för att utveckla vården och

stödja vårdpersonalens psykiska mående.

Background: Cardiac arrest is a health problem worldwide and can be

defined as a sudden cessation of heart activity, which means that the patient

becomes unconscious and missing breathing. Early cardiopulmonary

resuscitation (CPR) and defibrillation increase the patient's chances of

survival. Nurses are often first on scene and have an important role in

resuscitation attempts. There are ambiguities regarding how the work should

be distributed and which profession is responsible for what. Purpose: The

aim was to explore on the nurse’s experiences of a sudden cardiac arrest in

hospital. Method: The literature study was carried out through an inductive

approach. Databases used were CINAHL and PubMed, a total of 10 result

articles were found. Results articles of qualitative and quantitative methods

were used to create the results. Results: The results consist of three

categories: Feeling of stress and anxiety, insufficient knowledge and

inexperience, and communication and cooperation. The result describes that

CPR is a vulnerable moment for nurses and that there are unclear guidelines

in the event of a cardiac arrest. Conclusion: Nurses' experiences during

cardiac arrest describe high workload, emotional stress and responsibility.

Effective teamwork and communication are essential for good conditions

and increase the chances of the patient survival. Strengthened routines and

debriefing after an emergency is recommended to develop care and support

the mental well-being of healthcare personnel.