Bakgrund: Intellektuell funktionsnedsättning (IF) är en funktionsnedsättning som i olika grad påverkar personens kognitiva och sociala förmågor. Patienter med IF upplever sig förbisedda och missförstådda i vårdrelaterade sammanhang. Negativa erfarenheter av vården bidrar till att personer med IF undviker att söka vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie. Utifrån systematisk sökning i två vetenskapliga databaser identifierades åtta artiklar som svarade mot syftet. Resultat:  Resultatet presenteras genom fyra kategorier: Kunskap om intellektuell funktionsnedsättning och förmåga i omvårdnadsarbetet, inre faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient, yttre faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient, sjuksköterskors strategier för att skapa trygghet i patientmötet. Sjuksköterskor uppmärksammade att de hade en bristande kunskap om diagnosen samt bristande kommunikation. Sjuksköterskor upplevde att det orsakade en oro hos dem själva och konsekvenser för patienterna. Sjuksköterskorna försökte underlätta situationen genom att ta hjälp utifrån. Konklusion och implikation: Bristande kunskap om IF och misslyckad kommunikation bidrog till negativa upplevelser och oro i patientmötet, upplevde sjuksköterskor. För att förstå sjuksköterskornas upplevelser och vilka utvecklingsområden som finns behövs mer forskning kring ämnet.

Background: Intellectual disability (ID) is a diagnosis that tend to cause limitations in the person's cognitive and social functions. Patients admit to feeling left out and misunderstood in care-related contexts. Bad experiences in care, result in patients avoiding seeking hospital care. Purpose: The purpose of this literature study was to illustrate nurses’ experiences in caring for patients with intellectual disability. Method: The study was a general literature review. The study used eight articles that were relevant to the purpose. Results: The results were distributed into four categories: knowledge about intellectual disability and self-preserved capability in nursing care, inner factors affecting communications between nurse and patient, outer factors affecting communication between nurse and patient, nurses’ strategies to create comfort in nursing care. The nurses noticed that they had a lack of knowledge about the disability and communication. Nurses experienced that this caused unease and negative consequences for the patients. The nurses tried to ease this situation by looking for help form their surroundings. Conclusion: Lacking knowledge and communication result in negative experiences and worry. To understand nurses' experiences and the developmental areas, it is important that more research needs to be done about the subject.