Bakgrund: Avsikten med palliativ vård är varken att påskynda eller uppskjuta döden, utan istället bejaka livet och se döendet som en naturlig process. Tillgodose patientens grundläggande behov ligger i fokus inom palliativ vård. Närståendes delaktighet i palliativ omvårdnad upplevs som en viktig del utifrån ett patient- och närståendeperspektiv. Närstående till patienter inom palliativ vård identifieras utifrån att ha en nyckelroll i patientens liv. När patienten själv inte kan fatta beslut kring sin omvårdnad bör sjukvården göra närstående delaktiga i beslutstagandet för att överväga vilka beslut som gynnar patientens önskemål bäst. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av delaktighet i palliativ omvårdnad. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod. Resultat: I resultatet framkom de tre kategorierna: Dubbla känslor kring delaktighet, delaktigheten skapade behov av stöd samt information underlättade delaktighet. Konklusion: Närstående uttryckte blandade känslor kring upplevelser av delaktighet. En god relation mellan sjukvården, patienten och närstående underlättade delaktighet i palliativ omvårdnad. Närstående ville ses som egna individer med ett eget behov av stöd. När sjukvården arbetade mot ett personcentrerat synsätt upplevde närstående att det underlättade för delaktighet i omvårdnaden.  

Background: The aim of palliative care is neither to hasten nor delay death, but to affirm life and view dying as a natural process. Focusing on meeting the patient’s basic needs is central to palliative care. The involvement of family members in palliative care is regarded as an important aspect from both the patient’s and the family’s perspective. Family members of patients in palliative care are identified as having a key role in the patient's life. When the patient is no longer able to make decisions regarding their care, the healthcare system should involve family members in the decision-making process to consider which choices best align with the patient’s wishes. Aim: The aim was to highlight family members' experiences of involvement in palliative care. Method: A general literature study with an inductive approach based on ten scientific articles of qualitative method. Results: The result revealed three main categories: Conflicting feelings about involvement, involvement created a need for support, and information facilitates participation. Conclusion: Family members expressed mixed feelings regarding their experiences of involvement. A positive relationship between healthcare providers, the patient, and family members facilitated participation in palliative care. Family members wished to be recognized as individuals with their own need for support. When the healthcare team adopted a person-centered approach it enhanced family member´s feelings of involvement.