Bakgrund: Sexuell hälsa är välbefinnande i relation till sexualitet, som är en betydelsefull del av människans identitet. Sexuell dysfunktion kan uppstå till följd av olika medicinska sjukdomar och behandlingar, men det kan även uppstå oberoende av dessa. Sexuella dysfunktioner är komplexa och har en multifaktoriell etiologi. Sjuksköterskor har ett omvårdnadsansvar att samtala med patienter om sexuell hälsa, sexualitet och sexuella dysfunktioner. Det är dock få sjuksköterskor som initierar dessa samtal med patienter rutinmässigt, en viktig aspekt som påverkar huruvida sjuksköterskor inleder samtal är den enskilda sjuksköterskans attityder. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors attityder till att samtala om sexuell hälsa med patienter. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studien baserades på nio resultatartiklar, varav fem var kvantitativa och fyra var kvalitativa.Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades noggrant för attsäkerhetsställa en hög vetenskaplig standard. Resultatartiklarnas datakodades enligt en mall och fyra kategorier analyserades fram. Resultat: Kategorierna var: “Samtal om sexuell hälsa är en viktig del avomvårdnaden”, “Samtal om sexuell hälsa är inte mitt ansvar”, “Samtal om sexuell hälsa bör undvikas”, och “Patienten är inte intresserad av samtal om sexuell hälsa”. Slutsats: Sjuksköterskor har varierande attityder sominfluerar deras villighet att ingå i samtal om sexuell hälsa med patienter.

Background: Sexual health is well-being in relation to sexuality, which is an important part of human identity. Sexual dysfunction can occur as a result of various medical conditions and treatments, but it can also occur independently of these. Sexual dysfunctions are complex and have amultifactorial etiology. Nurses have a responsibility to talk to patients about sexual health, sexuality and sexual dysfunction. However, few nurses routinely initiate these conversations with patients, and an important aspect that influences whether nurses initiate conversations is the individual nurse's attitudes. Aim: The aim was to elucidate nurses' attitudes towards discussing sexual health with patients. Method: A general literature review with a qualitative approach. The study was based on nine articles, of which five were quantitative and four were qualitative. All articles were quality reviewed and thoroughly analyzed to ensure a high scientific standard. The data from the final articles were coded according to a framework and fourcategories were found. Results: The four categories analyzed were: ‘Sexual health talk is an important part of nursing care’, ‘Sexual health talk is not my responsibility’, ‘Sexual health talk should be avoided’, and ‘The patient is not interested in sexual health talk’, and highlighted nurses' attitudes towards talking about sexual health with patients. Conclusion: Nurses havevarying attitudes that influence their willingness to engage in conversationsabout sexual health with patients.