I studien undersöks revisorns anmälningsplikt som infördes år 1999. Syftet är att beskriva hur företrädare för organisationer och myndigheter ser på revisorns anmälningsplikt idag och om åsikterna har förändrats sedan införandet av revisorns anmälningsplikt vid misstanke om brott. Syftet inkluderar även att skapa en förståelse för människors agerande vid ekonomisk brottslighet. I studien besvaras forskningsfrågorna: Hur uppfattas revisorns anmälningsplikt från företrädare för olika organisationer och myndigheter idag gentemot innan införandet? och Vad ligger bakom människors beslut att begå ekobrott? Studien antar en kvalitativ metod med abduktiv ansats och baseras på en dokumentstudie som innefattar en sammanställning av promemorian Revisorns skyldigheter vid misstanke om brott i bolaget samt sju intervjuer. I metodkapitlet redogörs det bland annat för hur studiens respondenter valts ut och vilka etiska ställningstaganden som skribenterna tar gällande respondenterna. En av de mest framträdande slutsatserna som kan dras är att diskussionen år 1997 gällande om det skulle föreligga en anmälningsplikt för revisorer har ersatts med diskussionen om en revisionsplikt för små aktiebolag bör införas. Av studiens resultat framgår det att ingen av respondenterna idag förespråkar ett avskaffande av anmälningsplikten, vilket är en tydlig skillnad jämfört med de delade åsikter som fanns år 1997 om att införa en anmälningsplikt. Det framkommer emellertid att det idag finns delade åsikter gällande en revisionsplikt för små aktiebolag.