Title: A social crisis's impact on leadership - a qualitative inductive study on how a social crisis affects leadership and how it has changed.

Author: Julia Johanson & Nellie Hervén

Supervisor: Michal Lysek

Background: The corona pandemic constitutes a crisis that affects society's functions, values, people's freedom and health. The pandemic is taking part in including restrictions and increased social isolation. Measures such as teleworking were taken, which entailed challenges that required finding new ways of leading remotely, which changed both working life and social structures. An increased feeling of loneliness came with the social isolation, which can be connected to an increased mental illness during the corona pandemic.

Purpose: The purpose of this study is to explore whether there are any significant changes and effects that the corona pandemic has had on leadership and what role remote work has played in leadership change.

Method: This research study has been conducted as a qualitative study with an inductive approach based on classical grounded theory. Five respondents from different industries who are independent of each other where the interviews have been conducted both physically and through Teams. The respondents consist of five managers/leaders who have been active for a longer period.

Results and discussion: After a comparison of existing research and empirical data, it is established that social crises such as the corona pandemic have a wide-ranging impact on leadership. Restrictions put in place to reduce the spread of infection challenged mental health and traditional ways of leadership. In order to maintain the organization despite the complexity that arises with a crisis, it is required that the leader is flexible and can adapt his leadership to different situations. The use and development of digital networks is of significant role to maintain communication, community and trust during physical absence and thereby create a sustainable organization and to withstand external pressures and employee ill-health.

Keyword:  Physical absence, social crisis, adaptability, office landscape

Titel: En samhällskris påverkan på ledarskap - en kvalitativ induktiv studie om hur en samhällskris påverkar ledarskapet och hur det har förändrats.

Författare: Nellie Hervén och Julia Johanson 

Handledare: Michal Lysek

Bakgrund: Coronapandemin utgör en allvarlig krissituation som påverkar samhällets funktioner och värden och med det människors frihet och hälsa. Pandemin resulterade i omfattade restriktioner och en ökad social isolering. Åtgärder som distansarbete vidtogs vilket medförde utmaningar som krävde att man behövde hitta nya sätt att leda på distans vilket förändrade både arbetsliv och samhällsstrukturer. En ökad känsla av ensamhet kom med den sociala isoleringen vilket kan kopplas samman till en ökad psykisk ohälsa under coronapandemin.

Syfte: Syftet med denna studie är att utforska om det finns några betydande förändringar och effekter som coronapandemin har haft på ledarskap samt vilken roll distansarbete har spelat för ledarskapets förändring.

Metod: Denna forskningsstudie har genomförts som en kvalitativ studie med en induktiv ansats med utgångspunkt klassisk grundad teori. Fem respondenter från olika branscher som är oberoende av varandra där intervjuerna har genomförts både fysiskt och genom Teams. Respondenterna består av fem chefer/ledare som har varit aktiva en längre period.

Resultat och diskussion: Efter en jämförelse av befintlig forskning och empiriska data konstateras att samhällskriser som coronapandemin har en omfattande påverkan på ledarskapet. Restriktioner som vidtogs för att reducera smittspridningen utmanade den psykiska hälsan och de traditionella sätten att leda.  För att upprätthålla organisationen trots den komplexitet som uppkommer med en kris krävs det att ledaren är flexibel och kan anpassar sitt ledarskap efter olika situationer. Användningen och utvecklingen av digitala nätverk är av betydande roll för att hålla kommunikationen, gemenskapen och förtroende under fysisk frånvaro och därmed skapa en hållbar organisation och för att motstå externa påfrestningar och att ohälsa hos medarbetare uppstår.

Nyckelord: Fysisk frånvaro, samhällskris, anpassningsbarhet, kontorslandskap