Studiens syfte är att undersöka de underliggande orsakerna till den ekonomiska ojämlikheten inom svensk fotboll. Ekonomins betydelse inom fotbollen blir alltmer betydande runtom i hela världen. Sex klubbar i Allsvenskan utgör hela 84% av det egna kapitalet och 85% av spelarförsäljningarna. Malmö FF hade år 2022 700,6 miljoner kronor i eget kapital medan Degerfors hade 2,4 miljoner kronor. Den ekonomiska klyftan i Allsvenskan ökar.Studien utgår ifrån tre teorier. Den resursbaserade teorin, strukturalistiska teorin och intressentmodellen. Även fyra tidigare studier framförs.Vi begränsade oss till klubbarna Halmstads BK, Malmö FF och Djurgårdens IF. Halmstads BK representerar de ”mindre” klubbarna och Malmö FF samt Djurgårdens IF de ”större”. Genom en abduktiv ansats konstruerade vi semi-strukturerade intervjufrågor. Respondenterna som medverkar i studien är personer med bra insikt i klubbarnas ekonomiska struktur, då samtliga har arbetserfarenhet inom en av de tre olika klubbarna. En annan respondent har bra koll på Allsvenskans ekonomi i helhet.Resultatet visade att det fanns diverse olika inkomstkällor och bakomliggande faktorer som skiljer de olika klubbarnas ekonomier mellan. Klyftan blir bevisligen allt större och klubbar behöver utnyttja och hitta nya resurser för att ha en chans att konkurrera.

The purpose of this study is to investigate the underlying causes of economic inequality in Swedish football.  The importance of the economy in football is becoming increasingly significant around the world. Six clubs in the Allsvenskan make up as much as 84% of the equity and 85% of the player sales. In 2022, Malmö FF had 700,6 million SEK in equity, while Degerfors had 2,4 million SEK. This leads to the financial gap in the Allsvenskan increasing. The study is based on three theories. These are the resource-based theory, the structuralist theory and the stakeholder model. Four previous studies are also presented. We made boundaries and the clubs we chose to target are Halmstads BK, Malmö FF and Djurgårdens IF. Halmstads BK should be seen as a representative of the ´´smaller´´ clubs while Malmö FF and Djurgårdens IF as the ´´bigger´´ ones. Through an abductive approach, we constructed semi-structured interview questions. The respondents who take part in the study are people with good insight and belong/belonged to one of the three clubs above, but also a respondent who has a good grasp of the Allsvenskans finances as a whole.  The result showed that there are various different sources of income and underlying factors that differentiate the finances of the various clubs and there is a lot that comes into play. The gap is evidently getting bigger, and clubs need to utilize and find new resources to have a chance to compete.