De anhörigas perspektiv av ett frihetsberövande är i stor utsträckning av forskning förbisedd trots den ökande kriminaliteten i samhället. Syftet med studien är således att undersöka hur en individ påverkas av att vara anhörig till en frihetsberövad genom att granska den anhörigas livssituation. Livssituationen inbegriper sysselsättning, ekonomi, bemötande från andra samt relationer. Studien grundar sig i en kvalitativ metodansats med ett målstyrt urval bestående av nio mödrar, systrar och kvinnliga partners till de frihetsberövade. Det empiriska materialet har analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Studiens resultat belyser den påverkan som ett frihetsberövade har på anhörigas livssituation. Flertalet anhöriga vittnade om förändrade relationer inom familjen, till den frihetsberövade eller till sina vänner. Gällande ekonomi förklarade ett antal frihetsberövade att deras ekonomi hade förbättrats medan andra såg sin ekonomi som försämrad. Några personer förklarade att frihetsberövandet hade fört med sig nya utgifter.

Studiens slutsats är således att ett frihetsberövade påverkar relationer, dock varierar omfattningen. Påverkan på vänskapsrelationer är liten eller obefintlig medan familjerelationer kan drabbas av konflikter och splittringar. Samtidigt kan både familjerelationerna och relationen till den frihetsberövade förbättras. Besök samt brev- och telefonkontakt är väsentligt för att upprätthålla kontakten med den frihetsberövade. Anhörigas ekonomiska beror ofta på ändrade livsförhållanden, påverkan på sysselsättning eller nya utgifter. Eventuella fördomar mot anhöriga till frihetsberövade kommer från media och sociala medier, inte från vänner eller familj.  

Relatives to incarcerated individuals are an overlooked group in the research despite today's increasing number of crimes in society. This study aims to investigate how a person is affected by being a relative to an incarcerated individual by reviewing the relative's life situation. The life situation embraces employment, finance, treatment from others, and relationships. This study establishes a qualitative approach with a goal-directed selection consisting of nine mothers, sisters, and female partners to the prisoners. The empirical material has been analyzed through a hermeneutic perspective. The results of the study highlight the impact that deprivation of liberty has on the life situation of relatives. Several relatives reported changes in relationships within the family, with the individual deprived of their liberty, or with their friends. Regarding the economy, some individuals deprived of their liberty explained that their economic situation had improved while others saw theirs as deteriorating. Some individuals explained that deprivation of liberty had brought new expenses.

The conclusion of the study is therefore that deprivation of liberty affects relationships, though the extent varies. The impact on friendships is minimal or non-existent, while family relationships may suffer from conflicts and divisions. At the same time, both family relationships and the relationship with the individual deprived of their liberty can improve. Visits, as well as letters and phone contact, are essential to maintain contact with the individual deprived of their liberty. The financial situation of relatives often depends on changed life circumstances, impact on employment, or new expenses. Any prejudices against relatives of those deprived of their liberty come from the media and social media, not from friends or family.