En stor del av eleverna i den svenska grundskolan har grundläggande kunskaper i ett annat språk än svenska och nästan en tredjedel av eleverna har rätt till modersmålsundervisning. Att undervisa i ett flerspråkigt klassrum är därmed vanligt förekommande för dagens grundlärare. Statistik visar dock att flerspråkiga elever har svårigheter att klara av skolans krav i jämförelse med andra elever. Transspråkande som pedagogik och förhållningssätt tillåter flerspråkiga elever att använda hela sin språkliga repertoar som resurs i undervisningen. Därmed var syftet att besvara följande frågeställningar, vilket förhållningssätt har F-3 lärare till att låta flerspråkiga elever använda flera språk som resurs i svenskundervisningen? och hur beskriver F-3 lärare att de använder en transspråkande pedagogik i klassrummet? Vårt empiriska material bygger på semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar eller har behörighet att undervisa i årskurserna F-3. Materialet bearbetades genom en tematisk analys utifrån pragmatismen som teoretisk ansats.Resultatet visade att de F-3 lärare som deltog i studien beskriver ett generellt positivt förhållningssätt till flerspråkighet samt en positiv inställning till att flerspråkiga elever använder flera språk som resurs i svenskundervisningen. Resultatet visade även att lärarna använder olika arbetssätt och gör flera olika anpassningar i klassrummet för att stötta flerspråkiga elever. Vår slutsats är att det går att urskilja ett transspråkande förhållningssätt samt en transspråkande pedagogik i F-3 klassrum, men parallellt med arbetet förekommer även en del utmaningar utifrån ett lärarperspektiv.