Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur tidigare forskning redogör för hur lärare i årskurs F-3 anpassar undervisningen för elever med dyslexi utifrån faktorerna relationsskapande, inlärningsmiljö, undervisningsstrategier och differentiering. Utifrån detta ges läsaren en fördjupad förståelse för vilken betydelse ovannämnda faktorer har för elever med dyslexi. Litteraturöversikten vägleds med hjälp av forskningsfrågan "Hur anpassar lärare undervisningen för att stödja elever med dyslexi?”. Litteraturöversiktens datainsamling har genomförts genom sökningar via söksträngar i databaser, men även manuella sökningar har genomförts och både internationell och nationell forskning har samlats in. Artiklar och avhandlingar, relevanta för frågeställningen, har analyserats med inspiration från en tematisk analys och resulterade i tre teman (undervisningsstrategier, inlärningsmiljö och relationer) med olika koder som legat till grund för arbetet. Resultatet visar att tidiga insatser är viktigt och att lärarna behöver få djupare kompetens för att stötta elever med dyslexi på ett effektivt sätt. Läraren behöver skapa en trygg och inkluderande miljö för elever med dyslexi och relationen mellan elev och lärare spelar stor roll för elevernas motivation till framtida utveckling i läs- och skrivinlärning. Slutsatsen som framkom är att elever med dyslexi påverkas på olika sätt av sin diagnos, vars självförtroende kan försämras och därför är det viktigt att läraren stöttar eleverna.