Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem som har nått epidemiska mått globalt. Suicidala tankar kan kopplas till känslor av hopplöshet och ambivalens, ensamhet, brist på självvärde och otillräcklig förmåga att hantera sitt liv. Specialistsjuksköterskan utför suicidriskbedömningar för att förebygga och förhindra suicid i den psykiatriska öppenvården. Utförandet av suicidriskbedömningar är en komplex uppgift för specialistsjuksköterskan och det är viktigt att det finns möjlighet att kunna reglera känslor och balansera engagemang. Syfte: Syftet med studien var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att genomföra suicidriskbedömningar i psykiatrisk öppenvård. Metod: Induktiv ansats användes och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Specialistsjuksköterskor inom vuxenpsykiatrisk öppenvård i Region Skåne intervjuades. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: betydelsen av tillit till egen intuition, vikten av tilltro till organisationens stödjande struktur och värdet av förtroende i kommunikationen med patienten. Slutsats: Genom att ha insikt om vad arbetets utmaningar innebär för specialistsjuksköterskan, genom lyhördhet, god kommunikation, fungerande rutiner och kollegial samverkan optimeras förutsättningarna för att utföra en trygg suicidriskbedömning.Resultatet kan användas i utbildningssyfte och som diskussionsunderlag i klinisk verksamhet för att öka kunskap, kompetens och självmedvetenhet vid suicidriskbedömningar. Vidare forskning om suicidpreventivt arbeteutifrån patientens perspektiv skulle vara till nytta.

Background: Suicide is a public health problem that has reached epidemic proportions globally. Suicidal thoughts can be linked to feelings of hopelessness and ambivalence, loneliness, lack of self-worth, and insufficient ability to manage one's life. The specialist nurse performs suicide risk assessments to prevent suicide in psychiatric outpatient care.Carrying out suicide risk assessments is a complex task for the specialist nurse, and it is important that there is an opportunity to regulate emotions and balance commitment. Aim: The aim of the study was to describe specialist nurses' experiences of carrying out suicide risk assessments in psychiatric outpatient care. Method: An inductive approach was used, and the material was analyzed with qualitative content analysis. Specialist nurses in adult psychiatric outpatient care in Region Skåne were interviewed. Ten semi-structured interviews were conducted. Results: The results revealed three categories: The importance of trust in one's own intuition, The importance of trust in the supportive structure of the organization and the Value of trust in communication with the patient.Conclusion: By having insight into what the challenges of the work mean for the specialist nurse, through responsiveness and good communication, functioning routines and collegial collaboration, the conditions for performing a suicide risk assessment safely are optimized. The result can be used for educational purposes and as a basis for discussion in clinical practice to increase knowledge, competence and self-awareness in suicide risk assessments. Further research on suicide risk prevention from the patient´s perspective would be beneficial.