Syftet med studien var att studera effekten av explicit kontextuell förhandsinformation på olika reliabilitetsnivåer hos fotbollsmålvakters förmåga att rädda straffar. Hypotesen som sattes utgick från att det skulle finnas en effekt av kontextuell förhandsinformation under förhållandet med stark handlingstendens, samtidigt skulle det inte finnas någon effekt av kontextuell förhandsinformation på målvakters förmåga vid förhållandet av svag handlingstendens. Syftet studerades genom en faktoriell experimentell design med de två förhållandena av svag handlingstendens (60/40) och stark handlingstendens (80/20). Manipuleringen av kontextuell förhandsinformation applicerades i båda förhållanden av handlingstendens i form av manipuleringen med kontextuell förhandsinformation och utan kontextuell förhandsinformation, på så vis utgjordes experimentet av fyra förhållanden. Deltagarna i studien bestod av 8 fotbollsmålvakter varav 7 män och 1 kvinna som alla hade 8 års erfarenhet av målvaktsspel. Det teoretiska ramverket som användes för analys var den bayesianska modellen som är en kognitiv modell vilken förklarar hur människan tar in och använder information genom att använda explicit kontextuell förhandsinformation och kinematisk information. Resultatet visade på att det inte fanns en statistisk signifikant effekt av kontextuell förhandsinformation oberoende av stark eller svag handlingstendens. Med resultatet menas att det inte finns några betydande effekter av kontextuell förhandsinformation under förhållande av stark handlingstendens eller svag handlingstendens. Resultaten för studien ligger inte i linje med tidigare forskningsbild av fenomenet, detta i form av att resultatet indikerar att det inte finns en effekt på målvakternas förmåga till antecipering. 

The purpose of the study was to study the effect of explicit contextual information on soccer goalkeepers' ability to save penalties. The hypothesis set predicted that there would be an effect of contextual prior information under the high-action tendencies condition, while there would be no effect of contextual prior information on goalkeepers' ability under the low-action tendencies condition. The purpose was studied through a factorial experimental design with the two action tendency ratios of low-action tendencies (60/40) and high-action tendencies (80/20). The manipulation of prior contextual information was applied in both action tendency conditions in the form of the manipulation with contextual prior information and without contextual prior information, thus the experiment consisted of four conditions. The participants in the study consisted of 8 soccer goalkeepers, 7 men and 1 woman, all of whom had 8 years of experience in goalkeeping. The theoretical framework used for analysis was the Bayesian model which is a cognitive model which explains how humans take in and use information by using explicit contextual prior information and kinematic information. The results showed that there was not a statistically significant effect of contextual prior information. The result means that there are no significant effects of contextual prior information under conditions of high-action tendencies or low-action tendencies. The results of the study are not in line with previous research, this in the form that highly probable contextual information seems to not contribute with an effect on goalkeepers' ability to anticipate.