Till följd av den allt mer förekommande användningen av digitala verktyg i samhället, har skolan anpassat sig därefter. År 2017 fattades ett regeringsbeslut (U2017/04119/S, s.3) om att den svenska skolan ska värna om att utveckla en högt belägen digital färdighet för alla som är verksamma i skolans dagliga praktik. Tidigare forskning visar att det finns potential för bättre förståelse och ökad motivation i matematik, men det råder en brist på forskning som styrker att resultaten förstärks genom digitala verktyg. Med hänsyn till regeringsbeslutet samt tidigare forskning, är syftet med den här litteraturstudien således att undersöka vad senare forskning säger om de effekter digitala verktyg har på matematikundervisningen med hänsyn till klassrumsklimat, inställning och lärande. Frågeställningen och utgångspunkten för den här litteraturstudien är således: Vilka effekter har matematikundervisning med digitala verktyg på klassrumsklimatet, lärare och elevers inställning och elevers lärande i matematik? Med utgångspunkt i frågeställningen har tio artiklar inkluderats och analyserats genom en tematisk analys. Utifrån den tematiska analysen identifierades tre huvudteman, vilka ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Resultatet indikerar att digitala verktyg har en inverkan på elever och lärares inställning, likväl potential till att öka elevers förståelse och bidra till ett positivt klassrumsklimat. Dock förmår inte resultaten i denna litteraturstudie, likt tidigare forskning, att finna bevis på att implementering av digitala verktyg förstärker elevers studieresultat.