Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärarebeskriver sitt arbete med högläsning för att främja barnsspråkutveckling i förskolan. Valet av ämne har grundats avobservationer vid övningsförskolor när högläsning skett. Det haruppmärksammats att högläsning inte sker så ofta vilket vi ser somproblematiskt då högläsning enligt forskning kan bidra till ökadspråkutveckling. Studien utgår från en kvalitativ forskningsdesign därvi använt semistrukturerade intervjuer med förskollärare för att samlain data. Intervjuerna har genomförts antingen digitalt eller fysiskt,beroende på deltagarnas preferenser. Resultaten av denna studie kanbidra till en bättre förståelse av högläsningens roll i språkutvecklingenhos små barn, och kan informera om utvecklingen av effektivastrategier för att främja språkutveckling. Intervjufrågorna som haranvänts under intervjuerna är framtagna av studenterna somgenomfört studien. Intervjuerna har spelats in och transkriberats föranalys. Studien är förankrad i ett sociokulturellt perspektiv ochforskningsfrågorna har besvarats med hjälp av vetenskapliga artiklar,intervjuer och relevant kurslitteratur. Resultatet visar på attförskollärarna är medvetna om vikten av högläsningens betydelse förbarns språkutveckling. Enligt förskollärarna sker lässtunden oftastspontant efter barnens önskemål. Förskollärarna uppger att intressetför böcker och läsning är stort bland barnen och då böckerna ärtillgängliga i de flesta rum hämtar barnen dem själva.