Bakgrund: I världen finns en stor språklig diversitet som leder till språkbarriärer inom hälso- och sjukvården med negativa konsekvenser för patienter. För att kunna främja hälsa och skapa en vårdande relation behöver sjuksköterskor ha kunskap om patienters upplevelser av språkbarriärer för att utforma den goda omvårdnad de har rätt till. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av språkbarriärer inom omvårdnad. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes med efterföljande databearbetning. Totalt inkluderades nio kvalitativa och två kvantitativa artiklar i litteraturstudien. Resultat: Patienters upplevelser av språkbarriärer i omvårdnaden resulterade i kategorierna: upplevelser av att överbrygga språkbarriärer, sjuksköterskans förhållningssätt påverkade välbefinnandet samt omvårdnaden påverkades. Konklusion: Patienter hade olika erfarenheter av att överbrygga språkbarriärer. Tolk kunde förbättra kommunikationen, men delar av kommunikationen kunde försvinna. Patienter upplevde även brist på tolkar, att närstående fick tolka samt alternativ kommunikation. Sjuksköterskans förhållningssätt genom bemötande och vilja till att kommunicera påverkade patienternas välbefinnande. Patienterna hade olika uppfattningar kring hur omvårdnadskvaliteten påverkades. En del patienter ansåg att kommunikationen försämrades och att det resulterade i svårigheter att uttryck behov och få information. Det fanns också en ovilja hos patienterna att kritisera samt försämra relationen till sjuksköterskan.

Background: There is a high linguistical diversity worldwide which can result in language barriers in health care with negative consequences for patients. To promote health and a caring relationship nurses must have a knowledge of patients’ experiences of language barriers to provide the care to which they are entitled. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of language barriers in nursing. Method: A general review of the literature with an inductive approach was conducted and data analysis was performed. In total nine qualitative and two quantitative articles were included in the study. Result: Patients’ experiences of language barriers in nursing resulted in following categories: experiences of bridging language barriers, nurses’ approach affected well-being and nursing was affected. Conclusion: Patients had different experiences of bridging language barriers. Interpreters could improve communication, but parts could be lost. Patients experienced a lack of interpreters, that relatives had to interpret, and alternative communication. Nurses’ approach through reception and willingness to communicate affected the patients’ well-being. Patients had different views on how nursing was affected. Some felt that communication deteriorated and that this resulted in difficulties expressing needs and receiving information. Patients were reluctant to criticize and deteriorate the relationship with the nurse.